Farliga ämnen kvar i larmställen efter tvätt

– Det är egentligen för tidigt att kommentera resultatet, vi ska nu gå vidare med undersökningar på flera räddningstjänster. Men som jag tolkar den studie vi gjort är det inte luften i vagnhallarna och andra utrymmen som är det stora problemet utan hanteringen av kläderna, säger Curt Malmsten.

Studien i Västerås är en del i en större systematisk undersökning av brandmännens arbetsmiljö.
– Vi undersöker det som jag anser är farligast, tjärprodukter som gärna binds på ytan på partiklar. Tjärprodukterna, kolväteföreningarna, är fettlösliga och det innebär att de går in genom huden.

Luftproverna togs i vagnhallen under åtta timmar och i många fall var koncentrationen av farliga ämnen så låg att den inte var mätbar.
Textilproven togs från larmställ som kom direkt från en brandövning. Ett nytt prov togs efter tvätt och resultaten jämfördes med prov från ett helt nytt ställ.
– Om vi utgår från Västerås kan man vistas åtta timmar i vagnhallen utan att komma i närheten av gränsvärdena. Däremot fastnar mycket partiklar i larmställen och det räcker inte med en tvätt. Hälften av de cancerframkallande ämnena fanns kvar efter en tvätt och det är en ganska hög andel. Man måste hitta ett system med en flerstegstvätt alternativt dammsuga kläderna före tvätt. Och man måste se till att ha ett rent lager under larmstället, säger Curt Malmsten.

Samtidigt vill han inte att resultatet av delstudien ska övertolkas.
– Naturligtvis ska vi göra allt för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt, men enligt vår statistik har vi ingen överrepresentation av cancer hos brandmän jämfört med övriga yrkesgrupper.

Han främsta råd är att använda andningsskyddet, även vid mindre bränder. Det är inte brandens storlek som avgör faran.
– Är det en jättestor brand tar människor på sig andningsskydden, men om det är ett litet soprum som brinner, då tänker man jag kan gå in och hålla andan ett tag så slipper jag göra rent andningsskyddet. Men soprummen är de absolut värsta miljöerna vi har där det brinner en massa olika saker i en syrefattig miljö, säger Curt Malmsten.

För räddningstjänsten i Västerås är resultatet en överraskning.
– I många år har vi hört att larmkläder ska tvättas och att de ska hänga avskilt, men studien visar att det mest har med lukten att göra och inte spridningen av cancerogena ämnen, säger Håkan Fehne, ställföreträdande räddningschef för Mälardalens Brand- och Räddningsförbund.

Även om det inte föreligger en färdig rapport har man beslutat sig för att agera och tillsatt en arbetsgrupp. Långärmade underställ införs omedelbart.
– Vi kommer att ta kontakt med tvättmaskinstillverkarna och göra ett antal olika försök. Är det fel på programmen, använder vi rätt tvättmedel och så vidare? Ibland används maskinerna för övriga stationskläder och det har vi satt stopp för direkt, säger Håkan Fehne.