– Hur trivs ni här i Rosengård?

MALMÖ
Räddningstjänsten Syd på plats i Rosengårds Köpcentrum. Carlos de Rosario Matola och Diego Lezama, två av räddningstjänstens brand-och säkerhetsvärdar, delar ut informationsmaterial. Brandmän ska synas kontinuerligt och långsiktigt i Rosengård.

De tilltalade ser lite förvånade ut, men ger ett positivt svar.

Abdi Jama är nöjd.

– Polisen är här 24 timmar om dygnet, det är bra. Det är bra att vi ser brandmännen också, de ska inte sitta på stationen hela tiden.

Räddningstjänsten Syd har startat en informationssatsning i Rosengård. Positivt, den visar att räddningstjänsten bryr sig, tycker Abdi Jama.

– Men vi vill se dem oftare, inte bara här i centrum utan i hela Rosengård.

I Rosengårds köpcentrum traskar ett mångkulturellt samhälle förbi. Några stannar upp av nyfikenhet eller kanske vetgirighet, andra vill bara skapa kontakt. Och barnen vill ha ballonger. Det är för många en första kontakt.

Muayed A Sattar ville ha information om hur han undviker olyckor.

– Många invandrare är vana bostäder av sten och mindre brandrisk. I Sverige är det mycket farligare när man röker och glömmer cigaretten.

Vad gör du själv för att skydda ditt hem?

– Jag tar hand om spisen, framförallt. Jag har brandvarnare, funderar på att köpa brandsläckare också. Men jag vet inte vad jag behöver.

Det är bra att räddningstjänsten söker kontakt i Rosengård tycker han, men skolorna behöver besökas också. Muayed A Sattar anser att brist på sysselsättning är en orsak till problemen i stadsdelen.

– Ungdomarna behöver mer att göra. Här finns varken bowlinghall eller bio. Var ska ungdomarna träffas? Jo, det blir på gatan och där träffar de såna som gör dumma saker.

Det var i slutet av mars som oroligheterna i Rosengård skenade. Det tändes eld på sopcontainrar, kastades sten och flaskor mot räddningstjänst och polis.

Anledning till reaktionerna anses vara att polisen gripit ett antal kriminella som håller på att bygga nätverk med en organisation i Köpenhamn.

– Under 2008 hade vi 28 tillbud om hot och våld. I år hade vi nio tillbud fram till 17 april, berättar distriktschef Attila Jensen.

Det var då beslut togs att inte rycka ut om kriterier för räddningsinsats inte var uppfyllda. Bedömning om insats gjordes av insatschef och polis, senare av endast polis. Vid bränder i containrar och liknande utomhus (så kallade nivå 1-bränder) där inte risk för liv föreligger, stannar brandbilarna kvar utanför stationen.

– Under perioden 17-30 april larmades till 26 nivå 1-bränder, vi ryckte bara ut på fyra.

När oroligheterna fortsatte beslutade polisen att drastiskt öka bemanningen i Rosengård. Sedan början av maj har man åtta poliser dagtid, 16 kvällar, nätter och helger. Bemanningen ska hållas så länge det behövs.

Brandmännen har sedan dess inte blivit angripna, i det avseendet har det blivit lugnare. Men det anläggs fortfarande många bränder.

Informationssatsningen i Rosengårds centrum är ett sätt att försöka förbättra relationerna.

Brandmän, brobyggare, informatör och några av de brand- och säkerhetsvärdar som utbildas fanns på plats första dagen. De erbjöd informationsmaterial på ett antal språk, men det viktigaste var att försöka nå kontakt.

– Vi ska inte pressa på folk information. Kontakten måste ske mer naturligt och därför är det viktigt att finns här återkommande på fasta tider, säger Zarko Ilioski, en av räddningstjänstens brobyggare.

Rosengård

• Drygt 22 000 invånare. Befolkningen är ung. 35 procent under 20 år och endast 6 procent över 70 år.
• Invånarna kommer från 111 länder och representerar ett femtiotal språkgrupper.
• Rörligheten är omfattande. Under perioden 2002-06 byttes närmare halva befolkningen. 9800 personer flyttade in, 10 500 flyttade ut.
• 38 procent av fyraåringarna växer upp i trångbodda miljöer jämfört med elva procent för hela Malmö.
• 37 procent har arbete, jämfört med 63 procent för hela Malmö.
  Medelinkomsten är 71 700 kronor, jämfört med 118 000 för hela Malmö .