Var redo när hjälpen kommer

Värdlandsstöd handlar om att kunna ta emot internationell civil, humanitär och militär hjälp när Sveriges egna resurser inte räcker till vid en kris eller ett krig.

Boende, kost, transporter, elförsörjning och sjukvård är några saker som kan behöva tillhandahållas till dem som hjälper oss.

Med andra ord innebär det att Sverige måste ge stöd för att kunna ta emot stöd.

– Ofta refereras det till när vi tog emot internationell hjälp vid skogsbränderna 2014 och 2018. Den typen av katastrofer är viktiga att ta lärdom av men det som tillkommit är omfattningen och långvarigheten när det gäller stödet till Ukraina, som ofta går genom grannländer som exempelvis Polen, säger Helena Olla Grimault, sakkunnig på MSB.

Behovet av värdlandsstöd kan uppstå i närtid, till exempel om en internationell hjälpinsats behöver passera Sverige eller vid en omfattande samhällsstörning där civilbefolkningens basala behov behöver värnas eller samhällets funktionalitet upprätthållas.
Dessutom kan två typer av värdlandsstöd behöva hanteras samtidigt, utöver stödet till internationella civila aktörer även samverkan med Försvarsmakten för ett effektivt och samordnat stöd till internationella militära styrkor och organisationer.

För att underlätta för aktörerna har ett nytt kunskapspaket tagits fram. Där hittas:

Uppdaterad nationell strategi. Strategin beskriver en målbild för arbetet med att säkerställa arbetet för värdlandsstöd till internationella civila aktörer och tydliggör en önskad utveckling inom området.
Webbutbildning. I ”Värdlandsstöd till internationella civila aktörer – en introduktion” får deltagarna lära sig vad värdlandsstöd innebär, hur det kan fungera i praktiken samt reflektera över den egna organisationens roll i arbetet.
Planeringsstöd. Här finns bland annat information om hur värdlandsstöd behöver planeras och samordnas mellan olika nivåer i beredskapssystemet, vilka förberedelser som krävs och vilket värdlandsstöd som kan behöva säkerställas i samband med en insats samt vikten av utbildning och övning.
Två nationella scenarion. Har tagits fram av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och kan användas som inspiration vid utbildning och övning.
Öva-enkeltkoncept. Gör det möjligt för enskilda aktörer att med enkla förberedelser, begränsad resurstillgång och utifrån egna förutsättningar och behov genomföra en seminarieövning.

Lotta Jagefjord säger att en viktig lärdom från Ukraina är att det måste finnas en förberedd planering för att kunna ta emot de internationella aktörerna.
– Den förberedande planeringen måste utvecklas, och ansvar, roller och mandat tydliggöras – vem tar emot de inkommande aktörerna och hur går det till? En eventuell resursbrist kommer troligtvis leda till målkonflikter och därför kommer det också behövas prioritering och fördelning av resurser.

Det är även viktigt hur vi samlar in behoven och uttrycker dessa, säger Helena Olla Grimault.
– Man kan standardisera till viss del men vi ser också en utmaning i Ukraina där det kommer in donationer från hela världen. Jag tror inte att vi riktigt funderat på att det krävs kontinuerlig utbildning och ett praktiskt handhavande för att kunna använda det som skänks, och även kvalitetssäkring om det handlar om använd materiel. Dessutom blir det mesta förbrukningsvaror i ett krig, i en omfattning som överstiger det vi är vana vid. Det krävs även en uthållighet hos personalen i en långvarig hantering.

Samtidigt poängterar de att värdlandsstöd inte behöver göras krångligare än det är. Faktum är att mycket redan görs som har viktiga likheter med värdlandsstödet, till exempel kommuners planering inför idrottstävlingar med stor tillströmning av människor. Även arbetet med att stärka Sveriges försörjningsberedskap har en naturlig koppling till ämnet.

– Värdlandsstöd berör hela beredskapsstrukturen, och totalförsvaret består av många aktörer med skilda förutsättningar, förförståelse och uppdrag. Gemensamt för oss alla är att vi ingår i samma system och att vi tillsammans behöver undanröja hinder för effektiv samverkan. Vi är ömsesidigt beroende av varandra och behöver hitta en naturlig plats att samarbeta i vardagen. Förberedelserna måste göras nu, så vi har rätt förutsättningar när det verkligen behövs , säger Helena Olla Grimault.