Regionerna vill ha mer statligt stöd: "Det handlar om vilken ambition som finns"

Det är inget enkelt uppdrag för en region att rusta organisationen för krig när läget är ansträngt redan i fredstid. Men det är vad regering och statliga myndigheter kräver att de ska göra. Socialstyrelsen vill exempelvis att regionerna övar krisscenarion oftare.
– Att lyfta ut delar av organisationen och utbilda, öva och träna den är en jättestor utmaning. Vi har inte lyxen att bara kunna planera. Vi löser skarpa grejer hela tiden, säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapsdirektör i Region Uppsala.

Johan von Knorring, regiondirektör i samma region, är inne på samma spår:
– Vi är inte byggda för krig, precis som det övriga samhället inte är det.

De statliga stöden som går att söka för specifika insatser är dåligt anpassade för hur regioner fungerar, menar de. Att söka pengar som måste förbrukas inom en viss tid för att regionen inte ska bli återbetalningsskyldig är inte ett bra sätt att finansiera den här typen av insatser, menar de.
– Vi vill ha en långsiktig finansieringsmodell. I dag finansieras vi med sju-åttamånaderscykler. Det bygger man ingen långsiktig robusthet på, säger Johan von Knorring.

– Sen kan man alltid diskutera vad ett krig innebär, fortsätter han. Är det Ukraina vi ska titta på, där sjukhus angrips? Då är det här med vårdplatser på sjukhus inte lika intressant, då behöver vi titta på hur vi ska vårda patienter också på andra sätt än bara på sjukhus.
– Det pågår en reform i Sverige där vi flyttar vård från sjukhus ut mot där människor bor. Men det är enorma investeringar vi måste göra i infrastruktur och redundans.

De båda representanterna för Region Uppsala efterlyser tydliga definitioner på vad det är regionerna ska kunna klara av.
– Vi skulle vilja se en tydligare förväntan med kravbild från sektorsansvariga myndigheter. Till exempel om vilken vård man har förväntningar på att vi ska bedriva under höjd beredskap och krig. Det kommer inte vara möjligt att bedriva all den verksamhet vi gör. Vi kommer att behöva skala ner för att hantera både egna medborgare, Nato och flyktingströmmar, säger Jan Stangebye.

– En tydlig förväntan på vilken krigssjukvård vi ska bedriva skulle göra att vi blir mer precisa i vår planering.

En fungerande sjukvård behövs inte bara för att rädda soldaters liv under ett krig. Det handlar också om att hålla det civila samhället i gång och bibehålla en hög försvarsvilja hos befolkningen– centrala värden i totalförsvaret. Staten behöver därför stötta regionerna med ökade generella anslag när uppdraget inom totalförsvaret skalas upp, menar de.

– Medlen till Försvarsmakten har mer än fördubblats på kort tid. Samma satsning är inte gjord över huvud taget på regioner och kommuner. Ska man få effekt måste man satsa. Det handlar om vilken ambition som finns, säger Johan von Knorring.