Så ska myndigheterna bli mer handlingskraftiga i kriser

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), levererar nyheter på löpande band på temat hur den svenska krisberedskapen ska återuppbyggas. Den senaste pressträffen, under torsdagen, handlade inte om budgetsatsningar, organisationsförändringar eller förstärkt personalförsörjning, som tyngdpunkten legat på tidigare. Nu hade turen kommit till ett mjukare men inte mindre viktigt värde: ledning och kultur.

Beredskapsmyndigheterna behöver bli handlingskraftigare och mer proaktiva i den operativa ledningen vid kriser, tycker regeringen. Därför ska handling premieras i kriser, inte undvikande av risk.

Carl-Oskar Bohlin hänvisade till MSB:s utvärdering av tre stora händelser, jordskredet i Stenungsund, färjan Marco Polos grundstötning och efterföljande oljeutsläpp i Pukaviksbukten i Blekinge och den allvarliga trafiksituationen på E22 i Skåne för drygt ett år sedan.

-Den gemensamma nämnaren är att det som fungerade mindre bra i vissa sammanhang är att det har saknats handlingskraft och beredvillighet att agera.

Regeringen vill nu införa en handlingsprincip i de styrande dokumenten. Därför går man fram med ett nytt krav och förtydligande i regleringsbreven till 53 beredskapsmyndigheter, som alla kan ha operativa roller i olika former av krishantering.

-Det vi vill åstadkomma är större proaktivitet, handlingskraft och framför allt att ledarskapet i myndigheten handlar om att bygga den kultur som ytterst krisen eller kriget kräver.

Handlingskraft blir alltså ett explicit krav i regleringsbreven.

-Det är ett sätt att institutionalisera en handlingsprincip i myndigheter som har operativa roller i krishantering.

Utöver de krav som sedan tidigare ställs på statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna nu utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer, menar regeringen.

-Det är en styrsignal att vid svåra kriser med snabba förlopp är huvudregeln att det är bättre att handla än att inte handla. Det som vi lägger dem till last är förmåga eller oförmåga att agera snarare än inte agera. I det ligger också att i vissa avseenden ta mer risk.

-Vi har kanske i vissa avseenden fått en förvaltningskultur i det här landet som premierar de som inte tar risk, de som inte handlar, när handling är förenat med risk men där konsekvenserna av att inte handla i snabbt förlöpande kriser kan vara svåra.

Regeringen har också gett MSB i uppdrag att ta fram ett metod- och övningsstöd för att åstadkomma detta.

-Vi vill att beredskapsmyndigheterna ska öva mer för att få ett bättre muskelminne på det här området.

Regeringen tänker också se över ledningsstrukturen för det civila försvaret.

-Vi ser ett behov av att ge starkare verktyg till bland annat civilområdesansvariga länsstyrelser och sektorsansvariga myndigheter och återigen förtydliga MSB:s roll som toppnod i det civila beredskapssystemet.

Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning som bland annat ska svara på om sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser bör få föreskriftsrätt.

MSB:s generaldirektör Mikael Frisell ser fram emot arbetet med att stötta beredskapsmyndigheterna att bli mer proaktiva.     Foto: Jonas Klint

MSB:s generaldirektör Mikael Frisell välkomnar utredningen som ger MSB uppdraget att stötta beredskapsmyndigheterna i det pågående kulturskiftet.

-Vi delar synen att det finns behov av att stärka förmågan att hantera allvarliga kriser. Utvärderingen av de tre händelserna visar att vi behöver bli mer handlingskraftiga, ha ett mer enat arbetssätt och bli bättre på att samverka med varandra för att lösa akuta händelser.

Han berättade på pressträffen att det redan finns ett övningsstöd för att löpande stötta beredskapsmyndigheterna utifrån deras behov.

-Behoven varierar och vi är väl medvetna om att det finns beredskapsmyndigheter som redan i dag har ett proaktivt och handlingskraftigt arbetssätt.

Han hänvisade också till det nya ramverket för ledning och samverkan inom det civila försvaret som presenterades i november.

- Ramverket togs fram med mängd olika aktörer i totalförsvaret. Centrala delar i ramverket är proaktivitet, handlingskraft, helhetssyn och förmåga att samverka och kommunicera. Utifrån det kommer vi att fortsätta lämna stöd till beredskapsmyndigheterna.

Det finns en mängd olika utbildningar, övningar, workshops och föreläsningar framtagna.

-Jag och min myndighet ser fram emot en fortsatt dialog med övriga beredskapsmyndigheter för att leverera det efterfrågade och relevanta stödet.