Mässan visar: beredskapen stärks på alla områden

Bohlin och MSB:s generaldirektör Mikael Frisell gav en allvarsam bild av omvärldsläget när de inledde konferensen Mötesplats samhällssäkerhet på Kistamässan i Stockholm i mitten av mars.

Båda medger att uppbyggnaden av det civila försvaret inte går så snabbt som omvärldsläget egentligen kräver.
– Den säkerhetspolitiska utvecklingen har gått åt fel håll i snabbare takt än vad förmågan i det svenska totalförsvaret har vuxit till i Sverige de senaste åren, sa Carl-Oskar Bohlin.

Carl-Oskar Bohlin och Mikael Frisell levererade allvarsamma budskap på Mötesplats samhällssäkerhet på Kistamässan.

Men båda vill också sätta ljuset på den förmågehöjning som sker just nu.
– Det har börjat hända saker i Sverige som fyller mig med tillförsikt. Inte på ett sätt som gör mig nöjd, men på ett sätt som visar att vi har börjat vända den här oljetankern, sa Bohlin.

Mikael Frisell sa att han inte är nöjd än:
– Vi är inte där vi borde vara. Omvärldsläget flåsar oss i nacken. Men förutsättningarna är goda för att öka takten. Vi har besluten på plats: totalförsvarsbeslutet och de tre inriktningsbesluten för totalförsvaret. De är jättetydliga. Riktningen är satt och vi har nu också fått pengar till det civila försvaret.

Det åtminstone delvis hoppfulla budskapet återspeglades under två dagar i mässans montrar, föreläsningar och panelsamtal. Aktiviteterna gav sammantaget bilden att det händer mycket i alla delar av beredskapssystemet, inom allt från teknologi till samverkan och samordning.

Hos Daniel Sandberg, grundare av Search and rescue som hjälper polisen att hitta försvunna personer, fick man testa att köra en liten drönare i en bur. ”En populär lekhörna”, sa han om sin monter.

En central fråga i beredskapen är livsmedelsförsörjningen. Där presenterade Camilla Eriksson, docent och forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) , ett exempel på förmågehöjning. Med finansiering från det statliga forskningsrådet Formas skapar man nu Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap, där hon är centrumledare.

Centrumets fokus är att öka förmågan att avskräcka, upptäcka och hantera antagonistiska hot mot livsmedelsförsörjningen i Sverige.
– Vi tar fram nya analysmetoder för att upptäcka olika attacker och strategier för att hantera den här typen av attacker. Vi ger policyråd till beslutsfattare och skapar övningar för myndigheter och näringslivet.

Forskarna Camilla Eriksson och Brian Kuns talade på temat livsmedelsförsörjning. Eriksson med fokus på försvar av svensk livsmedelsproduktion, Kuns berättade om situationen i Ukraina.

Camilla Eriksson framträdde tillsammans med Brian Kuns, docent på Sveriges lantbruksuniversitetet SLU. Han forskar om jordbrukets omställning i Sverige och Ukraina. Hans huvudbudskap var att Ukrainas jordbruksproduktion visat stor motståndskraft, och Ukraina har behållit sin plats som exportland under kriget.

En viktig anledning är den diversifierade jordbruksstrukturen, med en stor andel småskaliga jordbruk. Hushållen tillsammans med mindre jordbruksföretag stod före kriget för mer än hälften av Ukrainas jordbruksproduktion.

– De mindre lantbruken och hushållen är viktiga för matsäkerheten i Ukraina och en levande landsbygd.

Hushåll som säljer mat från sina trädgårdar gör det ofta i korta och relativt robusta livsmedelskedjor.

På landsbygden i Ukraina kan i stort sett alla försörja sig själva med mat, säger Brian Kuns.
– Man kan producera väldigt mycket på en liten tomt, med några kor och getter.
– Det finns inte i Sverige på samma sätt.

Han betonade att hemmaodlingen fyller många funktioner, även på ett djupare mentalt plan.
I intervjuer har vanliga ukrainare berättat att arbetet med den egna jorden ger livsglädje och fungerar som rehabilitering för dem som har upplevt krigets fasor, berättar Brian Kuns.
– Det visar vikten av det småskaliga jordbruket under kris och krig.