Storsatsningar på civilförsvaret
Anslagen till det civila försvaret ska öka kraftigt de närmaste åren.
Det föreslår Försvarsberedningen i sin slutrapport.
Från 2028 vill Försvarsberedningen se mer än en fördubbling jämfört med tidigare beslutade ramar – från 6,5 miljarder kronor till 15 miljarder årligen.
Samtliga åtta riksdagspartier i Försvarsberedningen är överens om att ambitionsnivån i det civila försvaret ska höjas, vilket framgick i den förra delrapporten som kom i december.
När den fjärde och sista delrapporten i Försvarsberedningens arbete, ”Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad”, presenterades den 26 april kom beskedet om de ekonomiska ramarna.
Om Försvarsberedningens förslag blir verklighet kommer anslagen till det civila försvaret att öka med 2 miljarder kronor redan 2025 – från 6,5 till 8,5 miljarder. 2026 ökas anslaget med 3,5 miljarder kronor till 10 miljarder, och 2027 vill beredningen anslå 6,5 miljarder ytterligare, en fördubbling jämfört med tidigare beslutad ram.
2028, 2029 och 2030 vill beredningen att anslaget ökas med 8,5 miljarder från de 6,5 miljarder som beslutats tidigare, till sammanlagt 15 miljarder – minst.
När det gäller det militära försvaret vill Försvarsberedningen trappa upp anslagen till cirka 2,6 procent av BNP. Beredningen vill att Sverige ska ha fyra armébrigader 2030 mot dagens två, och man föreslår satsningar på nya vapensystem som raketartilleri.
Antalet värnpliktiga ökar i Försvarsberedningens förslag från dagens 8000 till 12 000 år 2032, för att senare eventuellt öka ytterligare.
Riksdagens försvarsbeslut förväntas komma under senhösten i år.