Stora satsningar på det civila försvaret

- Det är den största satsningen på det civila försvaret sedan det kalla krigets slut.

Det sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) när regeringen den 12 september presenterade den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret för nästa försvarsbeslutsperiod.

När det gäller de totala beloppen år för år 2025-2030 har regeringen lagt sig på samma nivåer som  Försvarsberedningen i full politisk enighet föreslog i våras.

Det betyder att anslagen till det civila försvaret kommer att öka med 2 miljarder kronor 2025 – från 6,5 till 8,5 miljarder kronor. 2026 ökas anslaget med 3,5 miljarder kronor jämfört med tidigare beslut, till 10 miljarder. 2027  anslås 6,5 miljarder extra, vilket gör att ramen för det året landar på 13 miljarder kronor.

2028, 2029 och 2030 ökas anslaget med 8,5 miljarder kronor från de 6,5 miljarder som beslutats tidigare, till sammanlagt 15 miljarder kronor per år.

- Det har gått snart tio år sen vi sa att totalförsvaret skulle återuppstå, men där och då återuppstod totalförsvaret de facto bara till namnet. Nu tillförs det civila försvaret musklerna på skelettet för att totalförsvaret ska kunna agera samlat och bygga motståndskraft i hela samhället, sa Carl-Oskar Bohlin.

Han betonade att regeringen tvingats till hårda prioriteringar.

- Det är inte allt åt alla. Men det är en tydlig riktningsförändring i svensk modern nutidshistoria.

På presskonferensen fick ministern frågor kring att MSB i en analys bedömt att det civila försvaret behöver 27 miljarder per år från 2026 till 2030. Trots att regeringen nu satsar rekordmycket hamnar man alltså bara på drygt hälften av vad MSB:s rekommenderat.

Ministern svarade att det ändå handlar om substantiella ökningar som gör att det civila försvaret kommer upp till samma andel av totalförsvaret som rådde under kalla kriget.

- Där har vi inte varit tidigare.

Han sa också att de ökade anslagen bygger en bättre grundberedskap som ger nya möjligheter att vid behov växla upp ytterligare.

- Det handlar om att kunna hantera de initiala konsekvenserna ytterst av ett väpnat angrepp, att ge samhället rådrum att ställa om.

Bohlin  gjorde en jämförelse med hur Sverige ställde om under pandemin.

- Det var en kris som drabbade hela samhället och det var uppenbart att beredskapen saknades vilket gjorde att konsekvenserna i inledningen blev svåra och kunde räknas i människoliv. Det som sedan hände var att det lades fram ett 20-tal extra ändringbudgetar för att samhället skulle kunna ställa om. Det samma kommer att ske i den händelse att vi närmar oss ett läge där vi behöver aktivera höjd beredskap eller riskerar att utsättas för ett väpnat angrepp. Att då ställa om till krigsfot kommer inte att göras över en natt men har vi det här på plats så har vi förutsättningar och rådrum att kunna hantera en sådan situation och ytterst undvika risken för en psykologisk kollaps. Det vill säga att vi behöver ha ett robust samhälle som svarar mot det allvarliga säkerhetsläge som vi har i vår omvärld.