Så skapas motståndskraft i krig

MSB fick för cirka ett år sedan ett uppdrag från regeringen att redovisa hur erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina kan tas tillvara i MSB:s verksamhet och i den fortsatta utvecklingen av det civila försvaret. 

MSB har i uppdraget studerat utmaningar som kriget har skapat, hur Ukraina, eller MSB:s Ukraina-stödjande verksamhet har försökt lösa utmaningarna samt vilka lärdomar som kan dras av de erfarenheterna.

I rapporten framkommer det tydligt att samhället inte ska utgå från att civilbefolkning och civil infrastruktur är fredade i krig.

- De lärdomar som framkommer i rapporten ”Erfarenheter från Ukraina” som vi lämnat in till regeringen idag bekräftar i stort de antaganden som redan har gjorts i uppbyggnaden av det svenska civila försvaret eller som vi har redovisat i olika regeringsuppdrag avseende prioriterade åtgärder för det civila försvaret, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB.

Rekommendationerna som MSB valt att lyfta fram handlar om frågor där antingen ansvarsfördelning eller finansieringsformer i Sverige är oklara eller där de av andra anledningar bör få en mer central roll i den svenska beredskapsplaneringen. 

MSB menar att:

• Det behöver finnas möjlighet att omfördela förstärkningsresurser nationellt för att täcka regionala och lokala behov.
• Sverige behöver förbereda effektiva former för mottagande och distribution av internationellt stöd.
• Den svenska allmänheten behöver utbildas i hur blödningar stoppas i väntan på att ambulans anländer.
• Det svenska civila försvaret behöver planera för utbredd psykisk ohälsa i händelse av krig. Ansvaret för sammanhållen planering avseende begravningsverksamhet under höjd beredskap behöver pekas ut.
• Ansvaret för svensk reparationsberedskap behöver pekas ut.
• Svensk beredskapsplanering behöver säkerställa att människor på flykt inom landet kan få utbetalningar av ersättningar.
• Det behöver klargöras hur samhällskritiska data ska säkras.
• Det behöver finnas förberedd planering för både utrymning och inkvartering.
• Formerna för finansieringen av beredskapsplanering avseende svensk grundskola och förskola behöver säkerställas.
• Sverige behöver ha förmåga att hantera oexploderad ammunition och minor.
• Svensk beredskapsplanering behöver säkerställa ett ökat fysiskt skydd för civilbefolkningen.
• Det behövs en nationell plan för hur man långsiktigt kommunicerar till och med allmänheten under höjd beredskap. Denna behöver kompletteras med breda, kontinuerliga och långsiktiga satsningar på kunskapshöjning hos allmänheten gällande totalförsvar och egenberedskap.

MSB har i arbetet med uppdraget samverkat med Försvarsmakten och Försvarets materielverk, som fått motsvarande uppdrag inom sina verksamhetsområden. MSB har även inhämtat information från sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser, övriga beredskapsmyndigheter och Riksantikvarieämbetet. Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan har också bidragit.