Försvarsbeslutet är klubbat
Nu är totalförsvarsbeslutet för perioden 2025-2030 klubbat i riksdagen.
- Det är ett avgörande beslut som inriktar Sveriges totalförsvar och ger en viktig grund när vi fortsätter att utveckla och stärka vår gemensamma förmåga, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.
I det nya totalförsvarsbeslutet konstaterar riksdagen det allvarliga säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. I beslutet anges att totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp och medverka till försvaret av Natoallierade.
Det civila försvaret ska ha förmåga att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
- Utgångspunkten är det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Totalförsvarsbeslutet ger alla beredskapsmyndigheter ett tydligt uppdrag för ett starkare Sverige. Det ställer krav på oss alla att arbeta och inrikta vårt arbete tillsammans. MSB:s fokus nu är att utveckla samarbetet inom det civila försvaret och med Försvarsmakten, säger Mikael Frisell.
Snart efter att propositionen antagits i riksdagen meddelade regeringen att försvarsbeslutet har omsatts i tre övergripande inriktningsbeslut.
Besluten ska omsätta försvarsbeslutet till konkreta åtgärder hos myndigheter för det militära försvaret och beredskapsmyndigheter inom det civila försvaret. Genom gemensamma mål och utgångspunkter vill regeringen förbättra förutsättningarna att åstadkomma en sammanhängande inriktning, planering och utveckling av totalförsvaret.
De tre tre övergripande inriktningsbeslut är följande:
- Gemensamma planeringsförutsättningar för utveckling av totalförsvaret 2025–2030 som riktar sig till både myndigheter inom det militära försvaret samt beredskapsmyndigheter.
- En inriktning för det militära försvaret 2025–2030 som riktar sig till myndigheter inom det militära försvaret. Inriktningen betonar utvecklingen av krigsförbanden och att berörda myndigheter ska bidra till att öka Försvarsmaktens operativa förmåga.
- En inriktning för det civila försvaret 2025–2030 som riktar sig till beredskapsmyndigheter. Inriktningen betonar myndigheternas arbete med planering och förberedelse inför höjd beredskap som ska genomföras i syfte att stärka förmågan och öka takten i utvecklingen av det civila försvaret.
– Genom dessa beslut vill vi uppnå en ensad, tydlig och kraftfull styrning för de myndigheter som ska förverkliga de höga ambitioner som regeringen och samtliga riksdagspartier är överens om i det försvarsbeslut som ska gälla de kommande fem åren, säger försvarsminister Pål Jonson (M)
Inriktningsbesluten vänder sig nu till en större grupp myndigheter än tidigare. Dessutom kan innehållet användas av kommuner, regioner och andra aktörer inom totalförsvaret i sin planering och förberedelse inför höjd beredskap och ytterst krig.
– För första gången sedan kalla krigets slut så har vi en kraftfull och sammanhållen totalförsvarsplanering där det militära och civila försvaret ska gå i takt. De historiska satsningar som vi har gjort på det civila försvaret ska omsättas till konkret förmåga, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).