Nu väntar krafttag för den lokala beredskapen

– Detta behöver förr eller senare göras så det var lika bra att börja, säger Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Jönköping.
I det stora beredskapsförrådet strax intill henne är hylla efter hylla fylld av reservkraftverk och annan utrustning.

Det finns redan möjlighet att ordna mat till vissa delar av verksamheten i en vecka och arbete pågår med att lösa lagerhållning för ytterligare en vecka. Då ska alla inom skola och omsorg omfattas.

Arbetet är långtifrån klart, men kommunen räknas till de ganska få som kommit en bra bit på väg och planeringen här används till och med som räkneexempel i utredningen ”Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig”, som regeringen nu skickat ut på remiss till cirka 130 instanser fram till mitten av februari.

Alla är nog överens om betydelsen av ett fungerande och uthålligt lokalsamhälle i svår kris och ytterst krig, men det är tydligt att mycket behöver göras för att nå dit. Det saknas till och med en övergripande bild av beredskapsläget runt om i landet.

– Kommunerna är rustade för att klara mindre kriser under kanske ett par dagar och det bedömer jag att de flesta klarar, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef hos Sveriges kommuner och regioner (SKR) och expert i utredningen.

Utredningen kan ses som starten på ett beredskapsbygge som sannolikt kommer att pågå i många år. Till att börja med föreslår utredningen en ny lag som ska börja gälla 2027 och säkerställa att landets kommuner och regioner har förmåga att upprätthålla en grundläggande verksamhetsförmåga under allvarlig kris eller krig.

Utredningens ordförande Carl fredrik Graf.     Foto: Länsstyrelsen Östergötland

– Uppgifterna preciseras. Nu ska planeringsskyldigheten tydligare gälla även höjd beredskap, förklarar utredningens ordförande Carl Fredrik Graf, som tidigare var landshövding i Östergötland, är officersutbildad och ordförande i Försvarshögskolan.

– Lagen är övergripande och vi har balanserat för att den inte ska bli för detaljerad och verka hämmande på lokala initiativ, förklarar han.
Men på några punkter har man valt att formulera sig väldigt konkret: Efter fem år från 2027 ska kommunerna klara att ordna mat åt sina skolelever, vårdtagare och boende inom omsorgen under två veckors tid.

Planeringen ska även omfatta verksamheter som drivs av privata aktörer. Det ska finnas en eller flera samlingsplatser där man kan få hjälp med bland annat hygien och elektronisk kommunikation och det ska finnas planer för att flytta elever och vårdtagare till skyddade utrymmen. Det ska också finnas beredskap för att ta emot flyende människor.

Med utbildning, övning och planering samt pengar till länsstyrelserna som ska samordna och tillse det föreslagna beredskapsarbetet, beräknar utredningen att åtgärderna kostar 13,5 miljarder kronor.

På sikt, och med andra pengar, behöver kommunerna också säkerställa dricksvatten, el, värme, kollektivtrafik och annat som exempelvis sophantering, menar utredarna som nu vill se en kartläggning av vad som kommer att behövas när det exempelvis handlar om inköp av utrustning som reservkraftverk.

– Både personal och utrustning blir trånga sektorer, det är inget att hymla om och det kommer att leda till behov av tydliga prioriteringar, säger utredaren Carl Fredrik Graf.

– Flera har kommit en bit på väg men huvuddelen har mycket kvar att göra. Jag har fått kommentarer i båda riktningarna: ”det borde gå snabbare” och ”det kommer att ta tid” — så jag tycker att fem år är realistiskt för att ta viktiga steg för att nå ökad förmåga.

Också Ann-Sofie Eriksson på SKR tycker att tidsperspektivet är rimligt:
– Vi tycker att detta är en bra analys av läget och vad som behöver göras men det kommer att behövas mer pengar för att skapa robusthet på sikt, utredningen preciserar bara vissa delar. Men jag tror att man kan komma långt på fem år, säger hon.

Det ser förstås olika ut runt om i landet och flera är på banan. Helsingborg är en annan kommun som arbetat intensivt med beredskap sedan 2022. Det satsas både centralt och internt i de olika förvaltningarna. Exempelvis har man laddat upp med frystorkad nödkost till skolor och äldreboenden, inte för två veckor men ”ett tag”.

– Finns det pengar är det inga konstigheter, säker Jakob Jansson, säkerhetsstrateg i Helsingborgs stad men medger samtidigt att målsättningen var att bli klara med satsningen redan första året — det var mer komplext än man trodde.

Jakob Jansson, säkerhetsstrateg i Helsingborgs stad.   Foto: Privat

I Helsingborg byggs fast reservkraft vid samtliga vårdboenden och det finns så kallade trygghetspunkter för olika behov. Tre av dem kan ta emot tusentals personer med möjlighet till övernattning, dusch och matlagning.
Ett hinder man stött på i beredskapsarbetet är upphandlingskraven. Det finns pengar avsatta till att köpa ett eget radionät för kommunikation, men processen har överklagats två gånger och kört fast.

Nu försöker kommunen trycka på via SKR för så kallade beredskapsupphandlingar.

– Det är inte rimligt att gå den vanliga vägen med anbud och överklagande, säger Jakob Jansson.

Hur ska då ansvariga i regioner och kommuner hantera de nya och växande kraven i konkurrens med annan viktig verksamhet?
– Man ska framförallt se till att samarbeta i sitt län och hjälpas åt, menar Anders Wennerberg, kommundirektör i Östersund och även han expert i beredskapsutredningen.

– Nationellt finns också mycket hjälp att få via SKR och MSB med flera. Tidsaspekten med två veckors beredskap är bra som en inledning och ger kommunerna ett tydligt mål. I Östersund har vi säkerställt förmågan att leverera varm mat till egen samhällsviktig verksamhet i upp till två veckor, berättar Anders Wennerberg.

Anders Wennerberg, kommundirektör i Östersund.   Foto: Roger Strandberg/Östersunds kommun

Även han tillägger att finansieringen av de insatser som en kommun behöver göra är långt ifrån tillräcklig i utredningens förslag.

Vilken är nyckeln till att bygga upp en bra lokal beredskap?
– Engagemang. Engagerade politiker och tjänstemän som låter frågan ta plats bland alla de ofantligt många frågor en kommun har att hantera. Att se till att de olika verksamheterna tar sitt ansvar och bidrar med sina pusselbitar i att bygga upp en bättre lokal beredskap, menar Anders Wennerberg.

I Helsingborg är säkerhetsstrategen Jakob Janssons viktigaste råd att ”se till att få med sig politiken” och att arbeta in beredskapsarbete i varje nämnds uppdragsbeskrivning – ”då måste de arbeta med frågan”.

I Jönköping kom initiativet till upprustningen från politiken där det finns stor samsyn och ett stort intresse, enligt kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson.

Hög kompetens i förvaltningarna, ett ”lugn” i organisationen och vana att samverka när det kniper är andra förklaringar till kraftsamlingen. Exempelvis är det kultur- och fritidsförvaltningen som har ansvar för trygghetspunkterna i kommunen.

God ekonomi hjälper förstås också till, medger hon och tillägger att man förväntar sig kompensation för det arbete man lägger ner.

– Vi bedriver många verksamheter som måste vara robusta och glädjande nog föreslår utredningen generella statsbidrag. Alla har nog inte förutsättningar och förmåga men jag tror att alla kommuner verkligen vill, säger Ann-Marie Nilsson.

Och att förstärkningen av kommunerna bara börjat bekräftas av utredningens ordförande Carl Fredrik Graf:

– Utredningen föreslår stora steg mot en bättre lokal beredskap men det kommer att krävas ytterligare, successiv uppbyggnad.