Näringslivet — nyckel till ny beredskap

–Näringslivets roll är central i dagens samhälle, det är i stor utsträckning privata aktörer som äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna, säger Carl-Oskar Bohlin som är minister med ansvar för civilt försvar och just nu involverad i ett arbete som pågår på flera håll i landets förvaltning för att bygga upp nya relationer och strukturer mellan myndigheter och det privata näringslivet - med beredskap i fokus.

–Det finns en stor förståelse och insikt om att vi måste skynda på och fördjupa samarbetet men vare sig regler eller kultur är stöpta för det, säger Johan Sjöberg som är ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor hos branschorganisationen Svenskt Näringsliv och både följer och ingår i arbetet som pågår.

Enorma mängder vatten har flutit under broarna i beredskapsfrågan och det Sverige som nu ska rustas för civila och militära utmaningar fungerar i stora delar annorlunda än för trettio år sedan då nedmonteringen av våra omfattande krisresurser pågick för fullt.
Mat, medicin, bränsle, råvaror och reservdelar var sådant som väntade i mer eller mindre hemliga utrymmen runt om i landet. Myndigheterna var beredda - ett starkt Sverige skulle så långt som möjligt klara sig på egen hand om krisen blev verklighet.

Men, (och vi kan berättelsen vid det här laget) det mesta försvann ur de nu övergivna förråden samtidigt som det svenska näringslivet omvandlades. Komplicerades skulle man kunna säga ur beredskapshänseende, med nu ofta utländskt ägande och långa leveranskedjor av komponenter från flera olika håll. Dessutom ett just in time-tänk med slimmade lager där en fnurra på tråden eller båt på tvären i Suezkanalen kan få enorma konsekvenser.

Lite dramatiskt beskrivet har vi nu vare sig fyllda beredskapslager eller en industri som är förberedd för att snabbt växla om till att ingå i landets beredskap.

Det är från detta läge som den svenska beredskapen ska byggas upp igen.
Till exakt vad är oklart, men just nu pågår arbete på flera håll för att skapa helt nya relationer mellan myndigheterna och företagen.

–Det går inte att förlita sig på att de globala handelsflöden som Sverige normalt är beroende av kommer fortsätta att fungera, enligt ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Försörjningsberedskap är en av de viktigaste frågorna för Sverige när vi nu bygger upp vårt civila försvar, men också en av de svåraste eftersom det berör många olika samhällssektorer, innefattar komplicerade värdekedjor och utgör en stor kostnad för staten, menar han.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Svenskt Näringslivs Johan Sjöberg delar uppfattningen om att näringslivet kommer att spela en central roll i uppbyggnaden av beredskapen och ser att det är två olika kulturer som nu möts och måste hitta vägar att samarbeta. Det är inte helt enkelt, det går för långsamt - men framåt, menar han.

- Man måste tänka om när narrativet har förändrats. Rent konkret handlar det om sekretessfrågor och att dela lägesbilder och information. Vi behöver gemensamt ta del av vilka varor och tjänster som verkligen är kritiska och det kan behövas ökad centralisering av upphandling.
Johan Sjöberg bedömer dock att alla som nu arbetar med frågorna är överens om att använda marknadsekonomi så långt som möjligt.

- Vi kommer inte tillbaka till den lagerhållning som fanns förr. Beredskapen måste rimligen upphandlas, bortsett från i vissa väldigt specifika fall då det kanske måste finnas ett statligt beredskapslager. Halvledare och mediciner skulle kunna vara sådana exempel eftersom det inte går att upphandla, menar Johan Sjöberg men vill helst inte spekulera i frågan om vad som kan behövas i eventuella statliga lager.

- Och man måste förstå att rådighet över leveranser och system inte måste innebära statlig rådighet. Det finns en risk, exempelvis om ett företag skulle gå i konkurs, medger Johan Sjöberg men menar att den sårbarheten finns redan idag när offenliga aktörer är ansvariga.

- Det går att utforma avtal för att öka robustheten, menar han och vill också framhålla riskerna med att stora offentliga lager skulle påverka marknaden, både vid inköp och när varorna måste omsättas för att inte bli gamla. Staten får inte konkurrera med näringlivet på det sättet, förklarar han.

- Man kan styra väldigt mycket genom upphandling men om det viktigaste är lägsta pris får du vad du betalar för. Man borde satsa på bättre avtal med skarpare krav än de vi har idag, menar Svenskt Näringslivs Johan Sjöberg.

Också ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin ser att juridik och formella affärskontrakt är något som behöver hanteras.
—Det faktum att företagens skyldigheter och åtaganden kopplat till beredskap regleras främst inom ramen för de avtal som offentliga aktörer tecknar med den privata sektorn, utgör en viktig knäckfråga att arbeta vidare med.

Den utredning om ”En ny modell för svensk försörjningsberedskap” som lämnades till statsrådet Carl-Oskar Bohlin i höstas har varit ute på remiss och bereds nu i regeringskansliet.

- För att bygga en modern försörjningsberedskap på ett resurseffektivt och klokt sätt måste vi ha en god grund att stå på, enligt ministern. Det gäller bland annat principer och förutsättningar för fördelningen av ansvar mellan det allmänna och näringslivet. Parallellt med detta har vi tillsatt två snabbspår. Det första ett uppdrag till MSB och Tillväxtverket där myndigheterna ska ta fram en modell för en sammanhållen funktion för information till företag som kan stödja produktionsomställning avseende försörjningsviktiga varor och tjänster, inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. I uppdraget ingår även att identifiera vilken information som företag kan behöva, till exempel om regelverk, testning och provning. Det andra snabbspåret är ett uppdrag till MSB och Socialstyrelsen att genomföra en försörjningsanalys av beredskapssektorn Hälso- och sjukvård. Snabbspåren ska redovisas senast 12 december. Det pågår också arbete för att identifiera andra möjliga snabbspår, förklarar Carl-Oskar Bohlin.

Ytterligare en utredning, som fortfarande pågår (under Klimat- och näringsdepartementet) ska bland annat kartlägga vilka varor och tjänster i Sverige som är viktigast.

Därifrån har redan kommit förslag om att ytterligare en beredskapssektor ska skapas utöver de tio som redan finns. Där ska bland annat industrin ingå och Tillväxtverket föreslås vara så kallad sektorsansvarig myndighet. Utöver detta har det näringslivsråd som inrättades i början av 2023 för informationsutbyte haft en handull möten med flera företrädare för regeringen och en lång rad organisationer, bland dem Svenskt Näringsliv.

- Takten i utbyggnaden av vår försörjningsberedskap måste öka - det är tydligt både utifrån erfarenheter från pandemin och utifrån det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i, menar Carl-Oskar Bohlin. En robust försörjningsberedskap utgör en grundpelare i den gemensamma försvarsansträngningen och det är tillsammans med näringslivet som detta arbete måste ske - då krävs samarbete och samverkan på alla nivåer i samhället, från nationell till regional och kommunal nivå.