Möt tre typer av preppers

Den krisorienterade:

Fokuserar på att vara beredd inför en eller flera konkreta krissituationer, som ett större strömavbrott eller en skogsbrand.
Förberedelserna består huvudsakligen av materiella konsumtionsvaror som hålls åtskilda från vardagskonsumtionen i separata nödlager eller i förberedda krisväskor.

Anna Torndahl, Simrishamn

Tänk dig ett långvarigt elavbrott. Kyl, frys och spis fungerar inte, det kommer inget vatten ur kranen och bostaden är kall och mörk.
Detta utgår Anna Torndahl från i sitt preppande.
– Det är det enklaste scenariot att förstå, menar hon.

Vatten, mat, värme, kontanter, kommunikation, belysning och elverk ser hon som det mest basala.
– Maten är en utmaning för oss. Vi lagar all mat från grunden och vill inte lagra hel- och halvfabrikat, exempelvis konserver, som vi inte använder i vardagen. Eftersom vi till exempel köper hela lamm är det viktigt att kunna försörja frysarna med el för att ha maten kvar.

I höstas införskaffade hon och sambon därför ett elverk som drivs på bensin. Med andra ord är bränsle ett måste att lagra hemma.

För matlagning har de trangiakök, gasolkök och grill som backup.
Utomhus förvarar de tunnor med 3 000 liter regnvatten.
– Det råder bevattningsförbud här på Österlen ibland och vi har stor trädgård där vi odlar. På att göra-listan står att skaffa någon slags rening så vattnet även blir drickbart.

Att värma upp det gamla 1800-talshuset tror hon inte elverket, eller husets kamin, klarar av om det är minusgrader.
– Värme är en av de svåraste utmaningarna på vintern. Det får bli tjocka kläder och sovsäckar med duntäcken ovanpå.

Hon påpekar att det heller inte är särskilt kul att leva i mörker om elen går. Anna Torndahl rekommenderar pannlampor framför ficklampor eftersom man då får händerna fria.

Själv har hon placerat ut pannlampor på flera strategiska platser i huset. Fotogenlampor och en batteridriven lampa finns också – och förstås gott om batterier till pannlamporna.

Batterierna ska också räcka till en transistorradio, något hon föredrar framför vevradio.
– Kommunikation är viktigt under en kris och det är skönt att slippa veva hela tiden.

Den vardagsorienterade:

Ser preppandet som en ständigt pågående process som ingår i vardaglig rutin, vilket i högre grad påkallar behovet för träning av vanor, färdigheter och personlig kapacitet.
Målet är i regel att kunna upprätthålla något mått av normalitet och levnadsstandard i allt annat än de mest omstörtande krissituationerna.

Martin Svennberg, Stockholm

I fem år har Martin Svennberg varit en av personerna bakom samlingsplatsen vardagsprepping.se. Och han lever som han lär.
– Min ingång har alltid varit att vad som än händer, ska man ha en så normal vardag som möjligt.

Utgångspunkten är inte lika mycket krig som den personliga krisen.
– Det är mer sannolikt att man blir sjuk, arbetslös eller skiljer sig. Fundera över vilka kriser som kan drabba dig och gör upp en plan.

En bra början tycker han kan vara att se över ekonomin. Då inser man kanske också att mat är ekonomisk prepping – förlorar man jobbet finns redan mat hemma.

Själv bor Martin Svennberg i lägenhet i Stockholms innerstad. Det tycker han i regel inte är ett hinder när det kommer till prepping.
– Av 80 källarförråd i vårt hus är bara tre fulla, varav ett är mitt. Så det finns plats hos de flesta.
Bland annat förvarar han dunkar med drygt 200 liter vatten i förrådet. Det räcker i cirka två veckor vid en kris.

När det kommer till el, hygien och mat klarar sig familjen Svennberg i cirka tre månader.
De har ett välfyllt skafferi som grund. I lådor i garderoben förvaras konserver, krossade tomater och annat som är lätt att laga inomhus. Varorna är sådant de använder regelbundet och sedan fyller på.

I källarförrådet har Martin dessutom matlager med längre hållbarhet för riktigt bistra tider, vilket han med ett skratt erkänner är att gå lite över gränsen för en vardagsprepper.

Pannlampor, ficklampor och powerbanks är exempel på utrustning som hittas i lägenheten. Han är även en stor förespråkare av att ha kontanter hemma, samt en god brandberedskap.

Att Martin Svennberg tycker det är bra att utgå från den personliga krisen, innebär inte att han anser man ska stanna där.
– Det är en bra början, då blir det inte lika stort och oöverkomligt. Sedan kan man gå vidare och fundera på hur man skulle klara exempelvis ett elavbrott i två veckor. Jag tror mycket på att få igång hjärnan kring de här sakerna.

Den oberoendeorienterade:

Tenderar att se på det samtida samhället som i grunden sårbart, för att inte säga ohållbart.
Förflyttar därför tyngdpunkten i preppandet till att på ett fundamentalt plan ändra livsstil, med en ambition att på längre sikt vara mer självförsörjande inom odling och djurhållning.

Hanna Hofman-Bang, Trosa

Efter många års funderande flyttade Hanna Hofman-Bang och hennes familj från lägenhet i centrala Stockholm till en avstyckad bondgård utanför Trosa.
Här lever de så självförsörjande som möjligt.
– Vi odlar i princip alla våra grönsaker. Min man jagar, och vi har höns och får tillsammans med grannarna.

Hanna är trädgårdsmästare till yrket, vilket gett dem ett visst försprång när det kommer till mat-preppingen. Hon odlar exempelvis potatis, kål, rotfrukter, tomater, paprika och kronärtskockor, och har dessutom anlagt en fruktträdgård. Mycket av skörden, inklusive inläggningar och mjölksyrade råvaror, förvarar de i jordkällaren.
– Vi torkar en hel del också, som tomater, äpplen, jordgubbar, svamp och örter. Och om det behövs kan vi konservera mer grönsaker så de klarar sig i rumstemperatur.

Familjen har egen brunn, vedspis, ytterligare två kaminer och gott om ved, vilket gör att de kan klara sig åtminstone ett par månader vid en kris. De håller även på att anlägga en damm.

Elen ser Hanna Hofman-Bang som den mest kritiska delen.
– Just nu får vi förlita oss på snälla grannar och familjemedlemmar som har elverk. Grannarna ska köpa ytterligare ett, kanske kan vi köpa det ihop, spånar hon.

Vikten av att lära känna sina grannar – en vanlig uppmaning i hemberedskaps-sammanhang – är något Hanna fått helt ny förståelse för efter flytten till landet.
– I stan var alla ens vänner ganska lika en själv, på landet är det större bredd. Grannarna har en helt annan koll på varandra, vi hjälps åt och det känns tydligt hur beroende vi är av varandra. Jag uppskattar grannarna på ett helt annat sätt här, både deras kunskaper, olikheter och tryggheten de skänker.

Hannas råd till andra som drömmer om att leva mer självförsörjande är att våga testa.
– Det kan förstås kännas som ett större steg om man inte har lika mycket kunskap i ryggen, men det är det bästa vi någonsin gjort.

Forskare: Preppern har fått upprättelse