Nye ÖB:n förväntar sig initiativ
Även civil styrka avskräcker en eventuell angripare.
Det menar Sveriges nye överbefälhavare Michael Claesson, som vill lyfta fram kommunernas betydelse.
– Många vet inte hur viktiga de är, säger han till Tjugofyra7.
Försvarsmaktens högkvarter ligger utmed Lidingövägen i Stockholm men är, namnet till trots, inte militärkvarterets pampigaste hus. Den fyrkantiga myndighetsbyggnaden i rött tegel ser förvånansvärt alldaglig ut intill den anrika K1-kasernen där Livgardet håller sina hästar.
Men detta är inget som tycks bekymra Michael Claesson, som möter upp glad och energisk tillsammans med ett par medarbetare. Stämningen är varm och trevlig – långt från eventuella fördomar (eller minnen) om skräckinjagande hierarki och strikta formaliteter inom försvaret.
– Förmågan att tempoväxla är otroligt viktig, förklarar han när vi letat oss runt i lokalerna för att hitta en fotomiljö som inte strider mot sekretssreglerna.
– Att kunna läsa situationen och anpassa sig till omständigheternas krav, att gå från en avslappnad situation till att snabbt bli tydlig, precis och rapp.
Trots leendet förstår man att Michael Claesson kan bli väldigt tydlig.
Landets nya överbefälhavare från och med den 1 oktober har en lång och meritfylld bana inom, och i närheten av, Försvarsmakten bakom sig.
Han engagerade sig i försvarets frivilligrörelse redan som 15-åring hemma i Småland och kommer nu senast från uppdraget som chef för försvarsstaben.
Själv säger han att det nog inte finns en bättre ”prao” än den sistnämnda befattningen.
– Jag har bra kontroll över vilka ärenden som snurrar in på ÖB:s bord. Men visst, institutionen ÖB och den räckvidd den innebär är ny för mig, med bland annat större exponering. Jag har försökt att tänka igenom alla olika dimensioner och känner mig tillfreds med vad jag kommer att möta.
– Att få fortsätta att utvecklas efter 40 år i den här branschen är ju fantastiskt, tillägger han.
När utnämningen av ny ÖB tillkännagavs i början av sommaren förklarade statsministern att en av de viktigaste uppgifterna blir samarbetet mellan det militära försvaret och återuppbyggnaden av det civila försvaret. Med Natomedlemskapet kommer nya, konkreta krav, och samverkan väntas prägla även valet av ny generaldirektör för MSB inom kort.
– Det civila försvaret är en väldigt viktig och integrerad komponent i Natos avskräckning. Man ska förstå att våra samhällen är så robusta att de inte är något man bryter sönder i förstone – de håller ihop under väldigt lång tid, säger Michael Claesson.
– Vi har ett arv även om vi inte förvaltat det lika bra som Finland, och jag vet att det finns ett stort förväntanstryck på att vi som har traditioner ska bidra och utveckla Nato – vi har inte varit ensamma om att avveckla stora delar av det civila försvaret. Vi är mycket långt framme jämfört med många Natoländer, det är en styrka vi ska dela med oss av till andra allierade.
Michael Claesson är på strålande humör under intervjun.
Vilken bild har du av läget i det civila försvaret?
– Jag vill vara positiv och se möjligheter. Vi är på väg, och vi börjar inte på noll – det finns en bit i det svenska DNA:t som är totalförsvar. Krigsutbrottet och pandemin genomlyste en del av det som krävs, men det är klart att det finns en utbredd ”vackert väder-mentalitet” med för lite av kontinuitetstänkande.
– Jag tror dock att alla inblandade förstått vad som krävs: kontinuitetsplanering, robusthet, lagerhållning, kompetens och ledningssystem. Sådant som på olika sätt är lite stökigt att skaffa sig och inte minst ganska kostsamt för kommuner, regioner, statens myndigheter eller ett enskilt företag.
Vad är viktigast att få i gång där ute?
– Om jag ska göra en väldigt generell prioritering: titta på ditt eget uppdrag. ”Kan jag lösa det i höjd beredskap eller i krig?”. Är svaret ”nej”, då har man en stor uppgift framför sig. Vad jag försöker lyfta är egenansvaret. Många tittar på oss och frågar ”vad ska vi göra?”.
Michael Claesson fortsätter:
– Man ska kunna ta en smäll, helt enkelt. Vi ser utmaningar varje vecka, från väder- och klimatrelaterade händelser till cyberattacker, där vi uppenbart inte har förmågan att snabbt återta kapacitet och funktion.
I dag behöver också näringslivet tänka så.
Har du några önskemål, råd, krav på kommuner och regioner?
– Jag förväntar mig att man tar initiativ. Jag förväntar mig att man tittar på sitt eget uppdrag och börjar där, i synnerhet när det gäller kommunerna. De kommer inte fram tillräckligt mycket i totalförsvarsdebatten. Kommunerna är viktigare än många vet, de är helt avgörande för att kunna ge den samhällsservice som jag tror är nödvändig för att åstadkomma den robusthet som krävs.
– Det är ett väldigt fokus på rikspolitik och statens åtgärder. Kommunerna måste tillhandahålla oerhört mycket av vad som krävs under de förhållanden vi pratar om, till exempel höjd beredskap och, eller, krig.
Är det rimligt att kommunerna ska göra denna prioritering själva, bland andra utmaningar?
– De känner sannolikt bäst sina egna förutsättningar och behov. Samtidigt krävs det viss statlig styrning för att åstadkomma en gemensam bild av acceptabel lägstanivå.
Michael Claesson ser ett behov av mer lokal information.
– MSB-broschyren Om krisen eller kriget kommer har naturligtvis ett stort värde men det finns säkert behov av information med nedbrytningar och analyser för just den egna kommunen, regionen och så vidare.
Det må vara allvarstider, men Michael Claesson utstrålar positivitet och trygghet. ”Det är bra att han blir ÖB”, viskar en av medarbetarna diskret till oss.
Organisationen han tar över är rimligtvis lite stukad efter åren då folk kunde undra ”finns ni kvar?”. Nu är försvaret viktigt igen och ska snabbt bygga muskler, samtidigt som Sverige är långt från det breda beredskapstänk som en gång var spritt över (och ibland under) landet, och där enbart Försvarsmakten kunde mobilisera 800 000 man.
Michael Claesson väljer att se optimistiskt på invånarnas blygsamma engagemang i dagens totalförsvar, och har konkreta idéer om hur man stärker förankringen i samhället.
– Jag skulle gärna se att detta var ett ämne i grundskolan och andra delar av utbildningssystemet för att nå yngre. Vi har en viktig bas i 300 000 medborgare som är delaktiga i frivilligorganisationernas verksamhet men det finns en potential att växa.
Han påpekar att försvarsvilja är ett förtroende.
– Alla inblandade, inklusive sektorsansvariga myndigheter, måste ständigt jobba för att visa att vi gör det som krävs och ägnar oss åt rätt saker. Jag ser fram emot att utveckla ett nära samarbete med ny generaldirektör för MSB. Två myndigheter med viktiga uppdrag för svensk säkerhet måste jobba väldigt nära varandra.
Landets nye ÖB på väg mot en ny verklighet – i Nato och i Sverige. Här tillsammans med en rådgivare.
Michael Claesson
- Född: 1965
- Aktuell: som ny överbefälhavare från den 1 oktober
- Bor: i Stockholm (med ett Vätterstänk av dialekt kvar från Bankeryd utanför Jönköping)
- Familj: fru och tre vuxna barn
- Ur en lång karriär: värnplikt som kompanibefälselev i Boden; lärare vid Försvarshögskolan; chefsuppdrag i Kosovo och Afghanistan; rådgivare i Bryssel och sakkunnig vid UD med mera. Michael Claesson har också varit Försvarsmaktens insatschef och är ledamot i MSB: insynsråd.
Överbefälhavaren om...
...känslan under avvecklingsåren: ”Det kändes naturligtvis fruktansvärt tråkigt. Mitt eget hemregemente (Skånska dragonregementet, P2) lades ner och det svider än i dag. Det låter lite flummigt, men kärleken till yrket har hjälpt mig att överbrygga det. Jag övervägde aldrig att sluta.”
...sin ledarskapsfilosofi: ”Att värdera det goda samtalet och vara sig själv. Våga utvecklas, våga fatta beslut och våga vara tydlig, framförallt när det är tråkigheter.”
...sitt musikintresse: ”Jag kommer från en familj som var väldigt musikalisk. Tröttnade på klassisk gitarr och startade ett blues- och rockband. Muddy Waters och John Lee Hooker tillhör favoriterna. Det finns bland annat ett elektriskt trumset hemma där jag kan plugga in min ipad och vara stjärna i min egen värld – det är en otroligt fin återhämtning. Det enda som saknas i mitt liv är att få vara med i ett band igen.”