Företagens innovationskraft ska göra Sverige tryggare

Det är inte så märkligt egentligen - ansvariga för militärt och civilt försvar vill naturligtvis ta del av den uppfinningsförmåga och innovationskraft som ofta finns i näringslivet. Att uppfinna helt egna hjul är knappast effektivt, om ens möjligt.

Både inom Nato och i Sverige byggs nu stora system upp för att styra, snabba på och dra nytta av industrins entrepenöranda och kunskaper. I Natosatsningen Diana (Defence innovation accelerator for the North Atlantic) ligger fokus på små, nya företag i startfasen och avancerad så kallad ”deep tech” med begrepp som exempelvis AI, kvant- och bioteknik. Det svenska Försvarsinnovationsinitiativet är visserligen ett krångligt ord men det riktar in sig på lite mer traditionellt näringsliv.

- Vi vill vända oss till nya typer av aktörer och sänka trösklarna för civila bolag att vara med i upphandlingar, säger Anders Jörnesten, kansliråd på Försvarsdepartementet och ansvarig för satsningen som även kommer att fördjupa sig i arbetssätt - hur myndigheterna arbetar som organisationer i relation till civila utförare.

- Tidigare fanns det ett rätt så gott samarbete mellan den civila sektorn och försvarssektorn men i takt med nedrustningen av totalförsvaret efter kalla krigets slut har det uppstått ett större glapp som är problematiskt eftersom det blir onödigt dyrt och komplicerat att ta fram militära särlösningar, säger Anders Jörnesten.

Han menar att det finns väldigt mycket att göra på det civila försvarsområdet och att man även där kommer att kunna dra nytta av att murar rivs även om regeringens försvarsinnovationsinitiativ åtminstone inledningsvis främst fokuserar på militären.

Enligt Anders Jörnesten är Natos innovationssatsning Diana något bredare. Men också här handlar det om att dra nytta av näringslivet, och att väldigt handgripligt stötta små så kallade startups inom deep tech-området. I en lång rad länder inom alliansen byggs nu ett slags växthus upp, kallade acceleratorer, dit de små företag som ansöker och väljs ut knyts beroende på deras inriktning.

- Det är ungefär samma typ av verksamhet som vi kallar inkubator, förklarar Catharina Sandberg som är ansvarig för Lead i Östergötland - just en företagsinkubator och utvald av Försvarsmakten och Vinnova till att vara Sveriges kandidat för att ta oss in i Natos innovationssystem Diana.

- Många sökte, jag tror att vi blev utvalda för att vi har ett "ekosystem” med kapacitet att accelerera försvarsinnovation med ett antal bolag runt oss, exempelvis Saab.

Catharina Sandberg tror att resultaten som ska komma ut ur satsningen ska göra nytta inom både militärt och civilt försvar.

- Det kan handla om rening av vatten, el, nya material. Ett exempel kan vara konduktiva trådar som innebär att man kan tillverka utrustning som skyddsvästar och skor i en storlek - och att de ändrar storlek efter användaren.

- Det är också deep tech, förklarar hon och nämner ytterligare en fantasieggande affärsidé som kan göra nytta i det civila försvaret: ett material som gör att farkoster inte syns på radarn.

Lead i Östergötland är bara på förslag ännu, betonar Catharina Sandberg som tror att det kommer att dröja till tidigast hösten 2025 innan östgötarna får sätta tänderna i ett Natoprojekt.

Diana har haft en utlysning hittills och en ny öppning för intresserade företag är aktuell nu, under sommaren, berättar Catharina Sandberg.

Också i det svenska Försvarsinnovationsinitiativet öppnar sig möjligheter, 60 miljoner kronor inledningsvis via det program för militära och civila synergier som Vinnova och Försvarsmakten kommer att hålla i för att företag ska rikta in sig på att lösa militära problem, förklarar Anders Jörnesten på Försvarsdepartementet.

- Näringsliv och myndigheter kommer att behöva samarbeta bättre när det gäller att höja Sveriges förmåga till både civilt och militärt försvar.