Nyhet

Håll i gång odlingen under vinterhalvåret

ODLA I KRIS DEL 4/4

Kilovis med potatis och äpplen i mängder.

Det är roligt att lyckas med beredskapsodlingen, men vad ska vi göra med all skörd?

Här berättar vi hur du lagrar frukt och grönt, dessutom gräver vi ner oss i hur du kan hålla i gång din beredskapsodling även under vinterhalvåret.

Hur vi lagrar våra grönsaker har förändrats under åren. Kylar och frysar har öppnat nya möjligheter, men om elen försvinner står vi inför ett problem. De flesta av oss saknar numera en egen jordkällare, men som tur är finns det alternativ.

Du kan till exempel förvara dina rotsaker i en stuka, en slags förvaring under jord eller i mörka plastlådor utomhus, se bara till att säkra mot gnagare, isolera och bädda in rotsakerna i jord eller i halm som skydd mot frost.

Du kan även ta tillvara skörden på följande sätt:

  • Torka. Det är inte bara örter som kan torkas utan även bär, frukt, lök, vitlök, morot, svamp, tomater, rotsaker och vissa bladgrönsaker.
  • Lägg in på burk. Klassiska salt- och ättiksinläggningar ger lång hållbarhet.
  • Fermentera. Mjölksyrade grönsaker håller bra i flera månader.
  • Safta och sylta. Nästan alla bär och frukter går att göra saft, sylt och marmelad av. Sockret bevarar skörden längre.
  • Lämna kvar i marken. Låt en del morötter och jordärtskockor stå kvar i landen för att skördas vintertid.

Förbered jorden inför nästa säsong
Varje gång du skördar försvinner en del av näringen i jorden, därför är det viktigt att ge tillbaka näring, det vill säga gödsla. Alla jordar mår bra av detta, men särskilt betydelsefullt är det för mer svårodlade ler- och sandjordar. Gödslar du redan under hösten kan du komma i gång extra tidigt och kanske till och med få ut en extra skörd nästa år.

Gödsling kan ibland verka knepigt, men i grund och botten är det organiskt material som ska återföras oavsett om vi väljer att gödsla med animalisk gödsel, bokashi, kompost eller växtdelar. Allt blir mat till jordlivet som sedan gör näringsämnena tillgängliga för nya plantor.

Så året runt
Många grödor, till exempel spenat, är snabbväxande och kan sås i början av hösten för sen skörd. Hösten är också en utmärkt period att plantera nya perenner, bärbuskar och fruktträd som kan dra nytta av den ökande markfukten.

Att vinterså ger extra tidig vårskörd. Vintersådden görs först när minusgraderna är stabila. Borsta bort snön och så till exempel spenat- eller morotsfrö på den frusna jorden, täck sedan med tinad jord och återtäck med snö. När snön smälter börjar det att gro.

Skolbarn skapade odlingslotter

I alla tider har odlingen varit viktig, särskilt under krig och kris. Mat är helt enkelt det som håller samhället flytande.
Som exempel skickade USA under första världskriget ut pamfletter med odlingstips till nybörjare. De fick även skolbarn, kallade ”Soldiers of the Soil”, att skapa mer än åtta miljoner nya odlingslotter.

Men odling i sig är inte allt, lagringen av skörden är också av stor betydelse. I Sverige fanns tidigare jordkällare vid nästan alla torp och gårdar, de skyddade maten mot värme på sommaren och kyla på vintern.
Fram till 20-talet var jordkällarna i regel murade av sten, men därefter byggdes allt fler i betong. Först under 1950-talet började jordkällarna bytas ut mot kylskåp.

Har du turen att äga en gammal jordkällare kan det vara en bra idé att renovera den eller göra en plan över hur du annars kan lösa lagringsbehoven om elen fallerar.

Dags att sätta spaden i jorden

Våren är här - dags att beredskapsodla

Stärk din krisberedskap – börja odla!

Journalisten som helst gräver i matjorden

Tips på odlingstillbehör

Odlingstillbehör som är bra att ha i beredskapslagret:

  • Färska fröer och utsäde som är härdiga i den zon du odlar. (I en långvarig kris kan du också samla egna fröer av sådden.)
  • Jord, gödsel, krukor, snigelmedel, vattenkanna, fiberduk, odlingstunnel och annat du kan tänkas behöva för odlingen utifall det inte går att få tag på under kris.
  • Växtbelysning. Har du el kan du med denna odla inomhus året runt, du kan även starta upp småplantor för senare utplantering.
  • Vattentunnor eller cisterner för att samla regnvatten från taket.
  • Odlingsböcker, utskrifter på råd från odlingssidor – om internet fallerar.