Gotlandspolitiker kritisk mot bristande stöd

Att bedriva vård och kommunal service på en ö är något helt annat än att göra det på fastlandet, menar Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande på den kombinerade kommunen och regionen Gotland.
– Vården i fredstid på Gotland kostar 10 000 kronor mer per invånare än snittet, och det betalar vi rakt av med kommunens pengar.

På fastlandet har kommuner och regioner grannlän som man kan dela kostnader med. Kompetensförsörjningen underlättas också när människor kan bo i ett län och enkelt pendla till ett jobb på andra sidan länsgränsen.
– Det blir en komplex materia att bygga en beredskap både i vardag och krig på en ö.
Region Gotland är minst i Sverige, med cirka 61 000 invånare. Skatteintäkterna från dem räcker i dag inte till för all vanlig kommunal verksamhet plus ett sjukhus med akut-, intensiv- och förlossningsvård.
Regionen går mot ett minusresultat på flera hundra miljoner kronor 2024.
Personalläget inom vården är ansträngt.
– Vi är beroende av hyrpersonal.

Det är utgångsläget när Gotland nu står inför kravet på en kraftfull upprustning av det civila försvaret.
– Tilldelningen av statliga medel för beredskap bygger på befolkningsstorlek. Det gör att vi får minst fast vi ska bygga mest.
Politikerna i riksdagens försvarsberedning var överens om att det bland annat behövs ett beredskapssjukhus på Gotland, med kapacitet att akut kunna ta hand om ett stort antal skadade.
– Det kommer att vara en överdimensionerad kapacitet under fredstid. Det tycker inte jag att man har lyft.

Frågan är vem ska betala satsningarna, och vem bestämmer vad som ska prioriteras när behoven är så stora?
Politikerna på Gotland vill nu att staten går in och stöttar Gotland med ett ”ö-tillägg”.

Tillsammans med politikerkollegorna Andreas Unger (M) och Filip Reinhag (S) i regionstyrelsen skrev Meit Fohlin en debattartikel i Dagens samhälle där de vädjade om tydligare besked från staten. De skrev bland annat: ”Vid varje samtal med representanter för nationell nivå kring det här blir det tydligt att ingen myndighet anser sig ha helhetsansvaret och ännu mindre mandatet att tillgodose Gotlands behov”.
– Då tittar man på MSB och tänker ”Ska inte ni bestämma?” Till slut ligger allt på regeringens bord och det går för långsamt. Vi har många beredskapsmyndigheter men vi har ingen som dömer av och tar det totala ansvaret.
Vad vill du att MSB gör nu?
– Jag tycker att MSB behöver flytta fram sina positioner och kräva att få bli mer avdömande i strategiskt viktiga frågor. Om de inte själva får avdöma direkt borde de ha processer där de kan få snabba svar från regeringen om sådant som är viktigt för att bygga totalförsvaret i hela Sverige. Annars kommer det att ta för lång tid.