Försvarsviljan fortsatt hög
En bred majoritet av den svenska allmänheten kan tänka sig att bidra till det svenska försvaret på något sätt.
Det visar en undersökning om försvarsvilja, beredskap och plikt som Försvarsmakten gjort.
Undersökningen genomfördes i juni och baseras på enkäter med svensk allmänhet. Deltagarna var mellan 18 och 79 år.
När det gäller försvarsviljan ligger den i linje med resultatet från tidigare undersökningar där frågan är ställd på samma sätt:
- Nästan 9 av 10 tycker att det är viktigt att alla mellan 16-70 år är med och försvarar Sverige i händelse av krig eller krigsfara. Män och äldre åldersgrupper tycker att det är viktigt i högre utsträckning än kvinnor och yngre.
- En bred majoritet i svenska allmänheten skulle kunna tänka sig att bidra till det svenska försvaret på något sätt. 81 procent uppger att de skulle kunna ta en roll utan fara för livet i en icke-stridande roll. Män och de i åldern 50-64 år är något mer redo att ta en sådan roll, jämfört med kvinnor och övriga åldersgrupper.
- Var fjärde person skulle kunna tänka sig att bidra med fara för livet i en stridande roll. 39 procent av män skulle kunna tänka sig en sådan roll, medan endast 8 procent av kvinnor kan göra detsamma.
I enkäten ställdes också frågor under rubriken ”I händelse av krig eller krigsfara”.
- Sex av tio uppger att de vet om de är krigsplacerade eller inte.
- Fyra av tio känner bra till vad som förväntas av dem vid krig eller krigsfara som privatperson.
- En tredjedel känner bra till vad som förväntas av dem vid krig eller krigsfara i tjänsten.
- Kännedomen om vad som förväntas av en som privatperson och i tjänsten är tydligt högre hos de som vet att de är krigsplacerade, jämfört med övriga. Samtidigt är kännedomen tydligt lägre hos dem som vet/tror att de inte är krigsplacerade.
Enkäten bestod även av tre kunskapsfrågor. Det visade sig att allmänheten har bättre kunskap kring totalförsvarsplikten än om skärpt beredskap och självförsörjning under krig eller krigsfara.