Bättre rustade för sjukdom

Tar du receptbelagda läkemedel stadigvarande?
Då är rekommendationen att ha en buffert hemma för en månad.
Det gick Socialstyrelsen ut med i en informationskampanj för ett år sedan.

Att vända sig direkt till medborgarna var en ny typ av uppdrag för myndigheten.
– Det hänger samman med att hälsa, vård och omsorg är en stor och viktig del av försvarsförmågan och robustheten i samhället, säger Urban Nylén, medicinalråd på Socialstyrelsen.

Genom en buffert hemma är den enskilde bättre rustad om det blir restnoteringar på apoteket. Vid långvarig brist hinner man kontakta vården och få hjälp med att hitta alternativ.
– Och det betyder ju också att man är bättre rustad om samhället hamnar i en krissituation.

Urban Nylén säger att det i det enklaste fallet är okomplicerat eftersom det handlar om stadigvarande behandling där patienten kanske får recept för ett år i taget. Exempelvis kan det röra sig om mediciner för astma, diabetes, hjärtsvikt och blodtryck.

Ibland kan dock recepten vara skrivna så att man inte kan hämta ut mer än en liten mängd i taget, till exempel när det handlar om vissa narkotikaklassade läkemedel.
Dessutom finns en ganska stor patientgrupp, framförallt äldre, som får dosdispenserade läkemedel. De får bara medicin för några få veckor i taget.
– Det är en sårbarhet men något som vi inte hanterat nu. De som har dosdispenserade läkemedel omfattas inte av rekommendationen, säger Urban Nylén.

Däremot har Läkemedelsverket haft i uppdrag att titta på hur man ska skapa bättre robusthet för dosdispenserade läkemedel och föreslagit åtgärder för regeringen.

Mediciner som inte är receptbelagda men tas relativt regelbundet, såsom allergimediciner, omfattas inte heller av Socialstyrelsens rekommendation.
– Men det är klart att det även där kan vara bra med en egen buffert.

Socialstyrelsen jobbar också med beredskapsuppdrag som handlar om att skapa robusthet i vården när det gäller tillgång till läkemedel och medicinteknisk utrustning, allt från plåster till apparater.
– Det ser vi som en ännu viktigare pusselbit. Men det räcker inte med lager på statlig nivå om inte individen vet vad den kan ta för ansvar och själv bidra till motståndskraften. Insatser behövs på alla nivåer.

Myndigheten har även fått i uppdrag att köpa in sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård och lagra dessa i statliga säkerhetslager.

Ett annat projekt som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket arbetat med, är att se till att det finns en robusthet i processen läkemedelsordination, förskrivning av recept och uthämtning av läkemedel på apotek. Bland annat har det gjorts informationssatsningar i vården och på apoteken.
– Mycket i processen är väldigt sårbart eftersom det bygger på elektroniska funktioner. Det måste finnas genomtänkta och övade reservrutiner.

– Vi måste öva för något ännu värre

– Måste finnas skyldighet att hjälpa varandra