Bättre lägesbild med digitala armband

De flesta som är verksamma inom krisberedskap och räddningstjänst har nog åtminstone övat med någon variant av prioritetsmarkering där olika färger på fysiska skadekort beskriver hur brådskande läget är för de drabbade vid en större händelse.

Nu har smart teknik nått även detta område — i ett innovationsprojekt i Region Stockholm digitaliserar man den i dag pappersbaserade prioriteringen. Det kommer att innebära betydligt effektivare räddningsinsatser, menar projektledaren Monica Rådestad som är beredskapssamordnare på Capio S:t Görans sjukhus och har lång erfarenhet av beredskap och krisövningar.

– Lägesbilder grundas i dag oftast på manuell eller muntlig rapportering. Detta sätt har brister – uppgifter som kommer in är oklara eller glöms bort och rapporteringen kan bygga på rent personliga uppskattningar. Det blir fragmenterad information som snabbt kan vara inaktuell, förklarar Monica Rådestad, som har en bakgrund som anestesisjuksköterska och är medicine doktor i katastrofmedicin.

Den digitala prioritetsmarkeringen som hennes projektgrupp tagit fram är utformad som ett reflexarmband som man enkelt slår runt armen på en skadad och innehåller en e-tagg med unikt id-nummer.

Armbandet scannas sedan in i en applikation och direkt kan räddnings- och sjukvårdsledning på olika nivåer i realtid ta del av den visualiserade informationen. På en skärm syns vilka prioriteringar som är gjorda, antal skadade som väntar och var de befinner sig.

Genom visualiserad realtidsinformation kan ledningen uppnå en mer ändamålsenlig resurssättning för händelsen, menar Monica Rådestad.
Det handlar framförallt om bättre logistik när det gäller omfördelning av transporter, personal och utrustning samt överlämning av skadade mellan olika aktörer.

Innovationsprojektet finansieras av Region Stockholm. Ett antal representanter med akutmedicinsk bakgrund ingår tillsammans med ett par tech-företag. Projektet har sitt ursprung i en forskningsstudie som gjordes under en övning på Arlanda 2008.
–  Sedan dess har utbyggnaden av svensk infrastruktur skapat nya möjligheter för digitalisering på många områden och behovet av förbättringar inom sjukvårdsledning har legat och malt i mitt huvud, berättar Monica Rådestad.

Under en katastrofövning på Capio S:t Görans sjukhus i våras pilottestades det nya systemet i större skala. De skadade figuranterna kunde då följas från den fiktiva skadeplatsen i centrala Stockholm via ambulanssjukvården in på sjukhuset där man sömlöst fortsatte följa patienterna i vårdkedjans olika delar.
– Innan den ens fick rapporter om antal skadade och prioritet från larmcentralen kunde sjukvårdsledningen på olika nivåer följa patientflödet på skadeplats, under transport och på sjukhus i en webbportal som också utvecklats inom projektet, berättar Monica Rådestad.

Hon ser att fler aktörer inom totalförsvaret kan ha nytta av systemet.
– Vi står inför nya utmaningar där samhällsviktiga aktörer måste vara mer effektiva och ha bättre kontroll över tillgängliga resurser – ytterst handlar det om att rädda liv.