Så ska försörjningen säkras

– Vi ser behov av att vidta åtgärder här och nu, för att på kort sikt få åtgärder på plats som kan stärka försörjningsberedskapen, sade Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, på en pressträff.

Från slutet av 90-talet låg stora delar av försörjningsberedskapen nere.
2015 vände vindarna. Efter ett försvarspolitiskt inriktningsbeslut skulle både militärt och civilt försvar byggas upp igen.

– Vi pratar ibland om de neddragningar som gjordes på militära försvaret. Det är lätt att då glömma bort att neddragningarna av det civila försvaret gick ännu mycket längre. Och ett av de områden som kom att omfattas av nedläggning var försörjningsberedskapen, sade Carl-Oskar Bohlin.

Förra hösten omorganiserades civilt försvar med länsstyrelserna i sex civilområden och centrala myndigheter i tio beredskapssektorer. De blir också viktiga för försörjningsberedskapen. Den nationella samordningen blir MSB:s uppgift.

Det föreslås i den omfattande utredningen ”En modell för svensk försörjningsberedskap” som utredaren Birgitta Böhlin presenterat.

– Det innebär en ganska ny och stor uppgift för MSB, sade Birgitta Böhlin.

Utredningen, som tillsattes för två år sedan, har lagt upp en treårsplan för en försörjningsberedskap i full drift.

– Om det går riktigt snabbt har vi i utredningen utgått från att det kan börja genomföras 2025.

Carl-Oskar Bohlin har inga besked om tidpunkt för att snabba på vissa delar av hanteringen av försörjningsfrågorna, men en förhoppning att snart återkomma med besked.

– Snabbspåret är ett uttryck för att vi ser behov av mycket av det som man pekar på i utredningen.

MSB:s ansvar blir omfattande och utredningen beräknar att funktionen kräver 60 tjänster, och därmed ett tillskott om 46.

Kärnan i beredskapen, poängterar Böhlin, är försörjningsanalysen som föreslås göras inom sex sektorer.

– Det handlar först om att identifiera behov av varor och tjänster, hitta företag som kan ställa upp. Därefter titta på tillgångar, då kan man komma in på produktionskapacitet, handelsflöden och lagerhållning. Med utgångspunkt från detta kan man lägga fram förslag till åtgärder och hur de ska finansieras.

Civilområdena och beredskapssektorerna gör sina analyser, därefter sammanställer MSB en nationell analys som vartannat år rapporteras till regeringen.

MSB som samordnare ska också kunna bistå andra myndigheter med kunskap och information om beredskapslagring och utföra beredskapslagring på uppdrag av statliga myndigheter som försäljningstjänst. Myndigheten ska också kunna upprätthålla beredskapslager för varor som andra myndigheter inte har nytta av. MSB blir även kontakt mot näringslivet.

Utredningen föreslår också att ett försörjningsstödsråd inrättas vid MSB.

– Tanken är att det ska vara ett rådgivande organ och skapa förutsättningar för privat-offentlig samverkan inom området. Det ska inte sammankopplas med ett näringslivsråd, det här är mer operativt.

Det viktigaste att komma igång med, enligt Birgitta Böhlin, är att MSB kan börja bygga sin funktion.

– Sen är det viktigt att arbetet med försörjningsanalys kommer igång. För det kommer ta ganska lång tid och vara svårartat. Där är det viktigt att MSB får gå ut med anvisningar om hur det ska gå till, så inte alla beredskapsmyndigheter gör försörjningsanalyser på sitt eget sätt. Där finns förslag att MSB ska få viss föreskriftsrätt.

MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka säger så här om utredningen:

– Det är klokt att ansvarsfördelningen i stort följer den nya strukturen för civilt försvar och krisberedskap. Det är viktigt att arbetet nu kommer igång och sker i samverkan – inte minst med näringslivet.

Birgitta Böhlin föreslår också att MSB ska omvandlas från en enrådighetsmyndighet till styrelsemyndighet, för att få stöd med erfarenheter. Det skulle innebära att myndigheten leds av en styrelse där generaldirektören inte får vara ordförande.

I utredningen skrivs att en styrelse skulle kunna utgöra ett bättre stöd i arbetet än ett insynsråd. En styrelse har ett starkt och tydligt beslutsmandat och beslut i frågor av principiell karaktär eller större betydelse fattas av ett kollektiv som utses av regeringen.

Ekonomiskt räknar utredningen med att försörjningsberedskapen ökar kostnaderna med 91 miljoner om året för statliga myndigheter, MSB kommer stå för drygt två tredjedelar av den summan.