Råd för säkerhetsarbete mot skolattentat
Hur agerar man vid en vålds-attack på skolan? Fly, skydda, larma är svaret. En ny vägledning ger råd som riktar sig till framförallt skolpersonal.
– Vägledningen är skriven utifrån den riskbild som finns. Samtidigt är det minimal risk för en enskild skola att råka ut för det här, säger Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig för säkerhet i offentlig miljö på MSB.
Förra året dödades två lärare på en skola i Malmö, 2015 skedde skoldådet i Trollhättan där fyra personer, inklusive angriparen, miste livet.
Våldsattacker med någon form av vapen har skett ett dussintal gånger i Sverige.
– Men händelserna i Sverige har aldrig klassats som terrorism, därför pratar vi om våldshandlingar med stora konsekvenser, säger Jonas Eriksson.
Huvudsyftet med vägledningen, som heter just Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan, är att öka säkerhet och skydd i skolor.
Det görs genom ökad kunskap hos personal och äldre elever. Och det handlar om såväl före som under och efter en attack.
– Förebyggande innebär att man ska försöka arbeta med att människor inte blir radikaliserade, uppfatta riskbeteenden med mera. Det som skiljer skolan mot alla andra miljöer är att det i regel är en elev eller tidigare elev på skolan som är våldsverkaren.
För alla som riskerar bli utsatta för våld handlar det om kunskap kring fly, skydda och larma.
– Antingen ska du utrymma, kan du inte det ska du låsa in dig. Och larma. Egentligen inget mer. Det är inte så komplicerat.
– Skydds- och säkerhetsaspekterna handlar om att skolan ska understödja det här beteendet. Det ska vara möjligt att fly, att skolpersonal och elever vet vad man ska göra. Kan man inte fly ska man söka skydd och veta hur man ska tänka då.
Förutom att skolledning, lärare och säkerhetssamordnare förväntas ta del av vägledningen behöver det också övas med elever på högstadiet och gymnasiet.
– Skolorna övar brandskydd och vi tror det är lämpligt att man petar in den här biten i det sammanhanget. Övar man utrymning för brand, kan man även diskutera utrymning vid våldsattack. Skillnaden är att man inte ska till en uppsamlingsplats utan helt enkelt fly.
– Har man ett gott arbete med säkerhet i allmänhet, det är ordning och reda i lokalerna och man har ett bra förebyggande arbete mot brand; då har man ganska bra utgångsläge att ta in även de här perspektiven. Det behöver inte vara så dramatiskt, säger Jonas Eriksson.
Vägledningen publicerades 8 juni och är framtagen i samarbete mellan Polisen, Center mot våldsbejakande extremism och MSB. Vägledningen kommer att spridas i olika kanaler och kompletteras med tre filmer på Youtube.
PER LARSSON