Med 74 år av Nato-rutin

Vi befinner oss på DSB:s kontor i Nydalen, norra Oslo. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap är MSB:s systermyndighet i Norge. Civilförsvaret var tidigare en avdelning inom DSB, nu en underställd verksamhet.

Øistein Knudsen jr tillträdde våren 2022. Han har varit officer i Försvarsmakten, jobbat med akutsjukvård, är utbildad inom Nato och kom närmast från en tjänst som expeditionschef för samhällssäkerhet vid justitie- och beredskapsdepartementet.

Nu huserar han i ett nytt och ännu ganska kalt tjänsterum, förutom kung Haralds trygga närvaro inom ram på ena väggen. Han följer förstås Sveriges väg mot Nato.

– Norge och Sverige är ganska lika förvaltningsmässigt. Skillnaden är att vi har ett statligt civilförsvar i uniform som är gripbart och kan gå i insats. Vi har fördelen av tjänsteplikten, säger Knudsen jr.

I Sverige diskuteras införandet av civilplikt, främst för att stärka räddningstjänsten vid kriser. Måhända har inspiration hämtats i väster.

Norges civilförsvar är rakt av en operativ verksamhet. Civilförsvarschefen Knudsen jr har 8 000 utbildade som kan kallas in för tjänsteplikt. Därutöver finns en krigsreserv och tillägg i lagstiftningen att man vid behov kan kalla in flera.

– Vi har haft och har ett civilförsvar som verkar varje dag i fredstid, och det verkar bra. Vi är ofta på insatser. Under stormen Hans i somras hade vi nästan 14 000 insatstimmar.

När muren föll 1989 och hoten ansågs avlägsna minskade försvarssatsningarna även i Norge. Men inget lades ner.

– Som mest hade vi 142 000 tjänstepliktiga på 50-60-talet. Då hade Civilförsvaret egen sjukvård med ambulanskompanier och fältsjukhus. Nu har vi minimalt med sjukvårdspersonal hos oss. Det är ingen vits med att tappa sjukvården på personal och ta den till oss för att ge support till sjukvård. Det blir meningslöst.

– Civilförsvaret reducerades på 90-talet. Men vi behöll det. Vi har behållit skyddsrummen och har en täckningsgrad på 46 procent. Det är mindre än Sverige, men vårt koncept är lite annorlunda.

Civilförsvarets ansvar är tudelat. I fredstid ska man förstärka vid insatser, bistå polis, räddningstjänst, sjukvård och andra statliga myndigheter. I krig handlar det om att skydda civilbefolkningen.

Vilka är era viktigaste uppgifter vid krig?

– Det är de traditionella skydden som befolkningsförflyttning, evakuering och drift av skyddsrum. Det vi tittar på just nu är främst okontrollerade förflyttningar av stora folkmassor. Vi samarbetar med försvaret, men det är också väldigt tydligt vad vi får och ska göra.

Civilförsvarschefens uppgift är att mobilisera den operativa verksamheten, både i fred och krig.

Andra uppgifter för att samhället ska fungera, exempelvis livsmedel och transporter, ligger på respektive ansvarig myndighet med DSB i en koordinerande roll.

I Norge finns 14 kritiska samhällsfunktioner listade. Det liknar de tio beredskapssektorer som tagits fram i Sverige.

– Vi i Norden tänker ganska lika kring totalförsvar. När Nato tog fram sina sju grundläggande riktlinjer för civil beredskap hade vi sedan några år jobbat med våra 14 kritiska punkter, vi var redan igång. De 14 punkterna är tvärgående med utpekade statsråd för varje och under dem ansvariga myndigheter. Allt är förankrat i stortinget, säger Øistein Knudsen jr.

Även om det finns tydliga gränser mellan militärt och civilt så har man konstaterat att Försvarsmakten kan behöva civilt stöd, exempelvis förses med drivmedel.

– Vi hade något som hette totalförsvarsprogrammet 2016-20. Då såg vi Försvarsmaktens behov av support från det civila.

Beredskapsplaneringen ska anpassas till Nato, vad innebär det?

– Vi har ett graderat dokument som startar på Nato-nivå. Sedan har vi en nationell variant, civilt beredskapssystem kallar vi det, som går från departement till myndigheter och ner till varje landshövding. Vår planering är förankrad sedan 1949, jag vill anta att för Sverige handlar det om att hitta en röd tråd från Nato till det nationella.

Norge har en vägledning för värdlandsstöd som DSB tagit fram tillsammans med militära högkvarteret i Bodö. Vägledningen finns för alla civila verksamheter, hur man planerar, levererar och vem som gör vad.

Arbetet började i samband med en stor Natoövning 2018.

– 80 000 allierade på norsk mark. Vi använde övningen för att se vad ett modernt värdlandsstöd innebär. Först kräver det att involvera den privata sektorn. Det handlar om att ta emot alla gästförstärkningar, om logi, förplägnad, transport, digital infrastruktur med mera. En relativt bred bild.

Är mycket av den samhällsviktiga verksamheten avreglerad?

– Totalberedskapskommissionens rapport som kom i juni anger att cirka 86 procent av den kritiska infrastrukturen är i privat ägo. Två rapporter har visat behovet av privat-offentlig samverkan. Vi samarbetar mycket mer än tidigare med näringslivet och DSB är tydligt med att samarbetsförmågan ska förbättras.

Øistein Knudsen jr ser en förändrad helhetsbild för Civilförsvaret. Mer extremväder gör att man anlitas oftare.

– Men även konsekvenserna av det som sker i världen träffar oss här hemma. Vi har ankomst av amerikanska atomubåtar mer regelmässigt än förr. Det gör att vi har ökad CBRNE-beredskap när de är här. Försvaret tar hand om basen där båten ligger, vi är på utsidan för de civila.

Har Sverige mycket jobb att göra?

– Jag känner inte Sverige så bra på insidan. Mycket beror på vilken väg man väljer att gå. Vi har 74 års erfarenhet av integrering i Nato-systemet. Nu ska Sverige anpassa sig. Men Sveriges civila sida känner Nato, man startar inte från scratch. Jag har suttit i Natos civila beredskapskommitté där Sverige har varit med på många möten.

Kommer svenskt medlemskap i Nato innebära tätare samarbete?

– Det tror jag, och vi ser det redan nu. Det har alltid varit tät dialog mellan länderna i Norden, men när alla är med i Nato blir det enklare att diskutera på djupet om vad olika saker innebär för just Norden. Har jag resurser som kan komma till nytta i Sverige? Vi har också ett betydande räddningssamarbete över gränsen med Sverige.

– Nu har Sverige fått en minister för civilt försvar, man satsar på civilt försvar. Jag får fler frågor från Sverige nu om hur vi är riggade och är spänd på att se vilken väg Sverige går.

Vad är viktigast för en ny medlem?

– Förstå Nato. Att det är en allians som fattar beslut baserat på konsensus mellan medlemsstaterna som är likvärdiga parter. De rekommendationer och standarder Nato tar fram måste man jobba med. När Natos sju grundläggande riktlinjer för civil beredskap var på plats jobbade vi systematiskt med hur vi skulle ta oss an dem för att motsvara förväntningarna. 

Vägen in i Nato - kraven på civilsamhället