Maten slut efter en vecka i många kommuner
I 30 av Sveriges 290 kommuner produceras inte mer mat än att det räcker till kommunens egna invånare i en vecka.
Det innebär att under två procent av årsbehovet täcks av kommunens egen livsmedelsproduktion, visar statistik från Hushållningssällskapet.
Värst är det för de 15 kommunerna runt Stockholm och Göteborg där åkermark ofta exploateras till förmån för bostäder. Men även områden med övervägande del skogsmark riskerar stora försörjningsproblem vid kris och krig.
Det finns dock lösningar och enligt Hushållningssällskapet är viljan till förändring stor.
– Det kan handla om att anpassa detaljplaner för att behålla åkermarken vid exploatering, att upprätta krisberedskapsplaner, anpassa matsedeln i offentliga måltider för att passa med lokala råvaror och deras säsongsvariationer, jobba med offentlig upphandling eller något annat. Varje kommun har sina förutsättningar, säger Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Jönköping.
100 av landets 290 kommuner producerar livsmedel i form av energi så att det räcker till den egna befolkningen under ett år eller mer.
Av dessa är 20 så kallade superförsörjande kommuner som producerar mer än 5 gånger mer än vad som konsumeras i form av livsmedel, varav 14 kommuner producerar mer än 7 gånger mer jämfört med vad som förbrukas.
Men även för dessa superförsörjare finns utmaningar; bland annat stora behov av arbetskraft liksom svårigheter att expandera utan att minska på den livsmedelsproducerande kapacitet andra kommuner är beroende av, är vanligt förekommande.
Det är första gången som det presenteras statistik för livsmedelsförsörjningen på kommunnivå. Detta genom Hushållningssällskapets beräkningsverktyg, som ger en överblick över markanvändning, foder- och livsmedelsproduktion.