Journalisten som helst gräver i matjorden

En del känner kanske igen hennes namn från deckarna om inspektör Magnus Kalo vid länskriminalen i Stockholm.

Liselotte Rolls senaste böcker handlar emellertid inte om några mordmysterier, utan om höns, insekter och jord — vilket kan vara nog så skrämmande, åtminstone de två sistnämnda.
– Tillgången till bra odlingsjord är kritisk i stora delar av världen. Konstgödsel, gifter och plöjning förstör jordarnas struktur och mikroliv. En tredjedel av världens matjordar är redan skadade eller obrukbara. Vissa hävdar att det inte kommer gå att odla i England om 60 år, säger hon.

Hand i hand med utarmade jordar går en extrem minskning av insekter. I jorden lever dessutom allt från svampar och bakterier till amöbor och maskar.
– Insekter och djur i jorden är otroligt viktiga, trots att ingen ser dem. Allt har en mening i ekosystemet och just insekter har jag en extra förkärlek till, säger Liselotte och lägger till att en stor del av vår mat, närmare bestämt var fjärde tugga, behöver insekter för att pollineras.

Samtidigt som det är angelägna ämnen ville Liselotte Roll skriva så roligt, intressant och berättande som möjligt, presentera mer än ”torr fakta”. Hon har därför vävt in personliga betraktelser som en extra dimension.

Böckerna visar även att det finns hopp.
– Man kan dra sitt strå till stacken i den egna trädgården, exempelvis odla blommor som lockar till sig bin. De flesta jordar kan förbättras genom exempelvis komposter och gröngödsling. Täckodling kan både förbättra jorden och minska vattenbehovet med cirka 70 procent.

I början av sin karriär grävde Liselotte Roll i jorden på ett helt annat vis. Hon utbildade sig först till arkeolog och jobbade med utgrävningar i Argentina.
– Vi grävde ut en boplats vid Andernas fot från ett pre-inkafolk som kallades los señores del jaguar och hittade krukor med just jaguarer på.

När hon senare träffade sin man som jobbade på radio, insåg hon att det var journalist hon ville bli. Liselotte arbetade på tidning, bland annat som kriminalreporter, fram tills den nu 20-årige sonen såg dagens ljus.
– Han var sjuk när han föddes, hade 16 olika allergier och var väldigt infektionskänslig. Jag behövde jobba med något hemifrån, det var då jag skrev min första deckare. Det gick bra, så jag fortsatte…

Tre deckare hann det bli innan en vän tyckte att hon skulle skriva en bok om höns, något Liselotte intresserar sig stort för på hobbynivå.
– Det var så det gröna spåret började. Ju mer jag håller på, desto mer fascinerad blir jag.

Genom åren har hon skrivit hundratals trädgårdsartiklar och odlingsguider för olika magasin, om allt från potatisodling till knepiga fröer.

Oron över omvärlden ledde till att hon även började intressera sig för odling i kris, eller beredskapsodling.
– Sverige är sårbart. Vad händer om en kris blir långvarig och om gränserna stängs? Om matförråd sinar, det blir mycket regn eller torka, drivmedelspriser skenar, mark ockuperas eller maten inte längre kommer fram?

Vid utökat krig i Europa eller nästa gång en pandemi eller något annat allvarligt händer, kan delar av den svenska matproduktionen påverkas stort.
– Att då kunna odla åtminstone en liten del av sin mat själv är en trygghet, särskilt eftersom Sverige bara är delvis självförsörjande. Samtidigt kan man spara pengar på det, tomaterna har exempelvis blivit dyra att köpa och är en bra bas i matlagningen.

I en kris är det viktigt att snabbt komma in i odlingen, det finns inte tid eller möjlighet att experimentera. Liselotte Roll har odlat hela sitt vuxna liv och med åren lärt sig vad som funkar och inte.
– Därför vill jag hjälpa andra att hoppa över några steg.

Vid beredskapsodling handlar det också om att odla rätt saker, sådant som kan skördas utspritt över året, ger energi och går att lagra. Istället för att ta risker bör man köra med mer säkra och mättande kort, kanske välja bort chili till förmån för potatis och jordärtskockor.

Det gäller att förbereda sig kunskapsmässigt: var man får tag i saker, hur man ska förse odlingen med vatten, vilken näring och jord som behövs.
– Det största problemet för alla odlare är att få jord som är näringsrik och lucker, man kan behöva jobba med sin jord innan en kris.

Den som saknar trädgård kan odla på balkong eller med växtlampa inomhus. Liselotte Rolls tips till de som gärna vill odla men inte kommer igång är att ta lite i taget.
– Potatis, jordärtskockor, bär och sådant som inte kräver så mycket passning men ändå ger god skörd är en bra start. Därefter kan man fortsätta pö om pö med lite mer avancerad odling som kräver mer regelbunden vattning och gödsling.

En annan aspekt av beredskapsodling är att det blir något handgripligt att göra i situationer då känslan av kontroll minskar, vilket forskningen visar är viktigt.
– Sedan är det väldigt kul också, man blir glad när man står där med sina 20 kilo zucchini som man inte riktigt vet vad man ska göra med, skrattar Tjugofyra7:s nya odlingsexpert.

Stärk din krisberedskap – börja odla!