10 000 öar – Värmdös utmaning vid kris

Värmdö har i dag fyra trygghetspunkter på huvudorterna, de organiseras i samarbete med Svenska kyrkan.

Nu ska ytterligare sex anläggas ute på huvudöarna, samarbetet intensifieras med FRO (Frivilliga radioorganisationen), Sjövärnskåren, FRG (frivilliga resursgrupper) och Frivilliga radioamatörerna.

– Vi kommer aldrig att klara oss utan frivilligheten, men det här bygger också på att vår it- och kommunikationsavdelning är insatt. Men fältmässigt, då är det de frivilliga, säger Johan Berglind, säkerhetssamordnare.

Han är ny i rollen och har uppdraget att stärka arbetet med civilt försvar i kommunen.

– Har varit brandvärnsgubbe i 30 år och vet hur viktigt det är med en god organisation. Och jag är en person som älskar livrem, hängslen och flytväst.

Stormen Alfrida 2019 blev en påminnelse om sårbarheten vid långvariga elavbrott, främst drabbades Norrtälje. Värmdö har på senare tid haft några snöoväder som krävt bandvagnar för att hemtjänsten skulle nå sina vårdtagare.

– Omhändertagandet av personer som finns i kommunen är reglerat i socialtjänstlagen. Trygghetspunkter är inte lagstadgat att ha, men de har visat sig viktiga ur medborgarsynvinkel.

Trygghetspunkter kan i sin enklaste form vara till för att ge invånare skydd och värme. De kan också utrustas för att kunna serva med exempelvis vatten och elverk.

– Vatten och kommunikation är två viktiga delar i inledningsskedet av en händelse.

Kommunen har testat beredskapen vid sina befintliga trygghetspunkter där FRO ansvarat för sambandet. Tanken är att vid dem etablera fasta sändare och mottagare och låta radioamatörerna vara ambulerande till de sex nya ute på öarna.

För att logistiken ska fungera är Sjövärnskåren central. Kåren har två båtar i Värmdö kommun.

– Vi måste ha ut folk på öarna. Och det är enklast med en frivillig rörelse som vi är övad med och som vi redan har reglerat avtal med. Sjövärnskåren kan flytta folk och materiel åt oss, kanske även köra fyrhjuling från hamnen till trygghetspunkten.

Till skillnad från Sjöräddningssällskapet jobbar inte Sjövärns-​
kåren med sjönöd. Huvuduppgiften är transporter mellan öar och fastland.

– De bedriver också barn- och ungdomsverksamhet inom sjömanskap och seglarskolor, utbildar båtförare till Hemvärnet.

Om det blir ett totalhaveri, hur mycket resurser behöver ni för att hålla en trygghetspunkt öppen?

– Med 15 personer kan man kicka igång det hela, få ut personal och upprätta samband in till kommunhuset. Blir det långvarigt behövs förstås personalbyte. Det här är i sin linda och vi behöver luska bland kommuninvånarna om det finns människor som vill vara med, vilket jag vet att det finns. Då får man skicka dem på utbildningar som exempelvis FRO har.

För både FRO och Sjövärnskåren vill Johan Berglind skriva så kallat rib-avtal, efter räddningstjänstens modell. Det innebär ersättning för de timmar man arbetar. Dessutom vill han få till en organisation med civila insatspersoner (cip) ute på öarna som får sjukvårdsutbildning.

Även för räddningstjänsten är skärgården en utmaning. Från heltidsstationen på Värmdön är det 20-30 minuters körtid till Djuröbron, den sista kontakten med fastlandet.

– När det brann vid Sandhamns hotell flögs brandpersonal från Norrtälje och Visby. Visby var där på 40 minuter. Värmdö kan kanske nå fram på samma tid med bil och båt. Jag har varit stationschef för Djurös brandvärn, säkert åkt på 300-400 larm och vet att det tar hyfsat lång tid innan förstärkning kommer, säger Johan Berglind.

I beredskapsarbetet ska Värmdö delas in i civilzoner, samma som räddningstjänstens områden för ärendehantering.

– Vi ska använda deras benämningar så vi pratar samma språk. Det blir lättare att driva stabsarbete då.

Storstockholms brandförsvar har sju brandvärn på öarna inom Värmdö kommun. Det finns en önskan om att utveckla brandvärnen med uppgifter i civilt försvar.

–De är jätteviktiga, har lokalkännedom både på land och till sjöss, har tillgång till båtar och kan kulturen. Tusenkonstnärer. De kan vara personer som öppnar och bemannar trygghetspunkterna tillsammans med en samordnare och en sambandsperson. Och de finns ju redan i organisationen.

– Det är bättre att utveckla det vi redan har än att bygga nytt. Tror det blir mycket pang för pengarna.