Prioriterade satsningar inom civilt försvar

– Vi har ökat trycket på de frågorna. Men det finns många fler uppgifter, som skyddet av civilbefolkningen och vårt sektorsansvar för räddningstjänst, säger överdirektör Camilla Asp.

I mitten av mars redovisade MSB till regeringen vad som bör prioriteras kortsiktigt för att höja kapaciteten på det civila försvaret.

– Det är inte bara MSB som behöver göra en massa saker. Det behöver även kommunerna och där finns behov av resurser, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Kommunerna driver krissamordning lokalt, har mycket samhällsviktig verksamhet, ansvarar för räddningstjänst och att hålla ihop arbetet under höjd beredskap.

– De är grundplattan i krishantering och civilt försvar. Det är otroligt viktigt att kommunerna är med i arbetet på ett bra sätt, säger Camilla Asp.

I en tid när oro får fotfäste är information kring skyddet av civilbefolkningen viktig. Skyddsrummens kapacitet och standard har varit ett debattämne.

MSB har uttalat att man ser behov av mer pengar för att kunna göra fler kontroller av skyddsrummen.

– En pågående utredning pekar på att samhället har förändrats och vi har blivit fler, det kan finnas behov av fler skyddsrum. Men det vi vill trycka på är oron som tar sig i uttryck att fastighetsägare, kanske med hårt tryck från hyresgäster eller andra, börjat iordningställa skyddsrum; det ska man inte göra förrän man blir tillsagd, när det är höjd beredskap, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Fastighetsägare har 48 timmar på sig att iordningställa skyddsrummen när larmet går.

Vad är främsta problemet om det sker på eget bevåg?

– Töms skyddsrummen oplanerat på saker som måste tas om hand, kan det skapa problem och irritation. Vi har fått berättelser om att det gått lite vårdslöst till, och det ska man försöka undvika. Det kan uppfattas som att det är bråttom och hotet är närmare. Att ha koll och ha en plan, det är positivt. Men att hastigt börja tömma, det kan skapa onödig oro.

I ”Handlingskraft”, Försvarsmaktens och MSB:s gemensamma handlingsprogram för totalförsvaret, finns sex fokus-​områden. Försvarsvilja, försörjningsberedskap samt informations- och cybersäkerhet är tre av dem och som MSB nu vill prioritera.

Ökad försvarsvilja kan avspeglas på olika sätt. Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” gick ut till alla hushåll 2018. Den fick kanske inte sin givna plats i alla hem då, men nu laddas den ner flitigt från msb.se. Hemvärnet ser en anstormning av nya medlemmar.

– Engagemanget är minst lika stort som oron. För försvars-​viljan behöver vi ta med oss frivilligheten in bland aktörerna. Samtidigt finns en risk när vi blir många involverade, att vi kliver in i varandras områden eller att det görs för mycket av någon sak och för lite av en annan. Ansvarsfrågan är viktig, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Vikten av att militärt och civilt försvar går i takt i totalförsvaret har poängterats. Försvaret rustar, hänger civila försvaret med där?

– Just nu fördelas mer pengar till militära försvaret än till det civila. Fortsätter det att vara så, att vi inte kan stärka längst ut i kommunerna, då vågar jag säga att vi inte går i takt.

Det kanske är lättare för militären att snabbt sätta fart, där allt lyder under en myndighet?

– Jo, civilt är det inte en som bestämmer, det är ett helt samhälle som ska mobiliseras och innebär ett annat arbetssätt. Det som händer sker där folk lever, ute i kommunerna. Därför är deras medverkan viktig.

Försörjningsberedskapens angelägenhet och brister blev påtaglig under pandemin. Arbetet med den har utvecklats. Myndigheter ansvariga inom exempelvis livsmedel, transporter och hälso- och sjukvård måste säkerställa försörjningen vid svåra samhällsstörningar.

– Det kan bli aktuellt nu på grund av sanktioner. Ansvariga myndigheter behöver planera försörjningen tillsammans med näringslivet, säger Camilla Asp.

Både MSB och Försvarsmakten poängterar att näringslivet är en viktig deltagare, vilket också visade sig på flera sätt under pandemin.

– Företagen vill tillsammans med myndigheter utveckla koncept, hur deras kapacitet kan användas för olika behov, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Prioriteringen av informations- och cybersäkerheten handlar mycket om ett arbete som pågått länge; att minska sårbarheten för attacker, vara vaksam mot desinformation och inte sprida rykten.

–Vi uppmanar alla, från individen till stora företag, att verkligen sätta ljuset på sin egen informationssäkerhet. Om det var viktigt tidigare så är det minst lika viktigt nu.  

MSB har som sektorsansvarig myndighet haft möte med räddningstjänstrådet på grund av det aktuella läget.

– Vi har fångat idéer om vilka behov räddningstjänsterna ser utifrån hur vi vill att det civila försvaret ska utvecklas, säger Camilla Asp.

Räddningstjänster har frågat vad som förväntas av dem under höjd beredskap. Man visste det förr, men nu byggs ett nytt civilt försvar.

Betyder det att MSB tydligare måste tala om vad som förväntas?

– Det betyder att räddningstjänsterna måste vara involverade i det som kommunen diskuterar, den helheten. För räddningstjänst under höjd beredskap har vi tagit fram två vägledningar.

Åtgärder

MSB har till regeringen lämnat en samlad bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka det civila försvarets förmåga under 2022.

Åtgärderna presenteras inom åtta områden:

• Förstärka kommuners och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar
• Försvarsvilja och kommunikation
• Skydd av civilbefolkningen och räddningstjänst
• Informations- och cybersäkerhet
• Ledning och samverkan
• Personalförsörjning
• Internationellt samarbete
• Försörjningsberedskap

Åtgärderna redovisas i prioriteringsordning. Dessutom finns underlag om viktiga behov inom olika samhällssektorer.

Kostnaden för åtgärderna beräknas till 760 miljoner kronor. Från ett antal myndigheter med stort ansvar för beredskapen kommer fler förslag för närmare en miljard.