Med ansvar för sju län och större motståndskraft

Sverige har med civilområden fått en högre regional nivå, mellan länsstyrelser och statliga myndigheter. Syftet är att stärka det civila försvaret och motståndskraften. Vid större kriser som är länsöverskridande eller under höjd beredskap finns en gemensam ledning i civilområdet.

Mellersta civilområdet omfattar sju län och kan på så vis sägas vara den mest komplexa konstellationen.

– Tillsammans, säger Maria Larsson och betonar varje stavelse. Ingen klarar att skapa motståndskraft på egen hand. Vi är beroende av varandra.

Kanske betonas det extra eftersom landshövdingen inte kan peka med hela handen mot övriga län som mot sitt eget. Utredaren Barbro Holmberg föreslog föreskriftsrätt för ansvarig länsstyrelse i civilområdet, men det ströks av regeringen. Ansvarig länsstyrelse ska verka för länsöverskridande samordning.

– Då har man de mjuka verktygen till förfogande. Och då är det viktigt att vi alla känner till våra roller, har tillit till varandra och bygger det här tillsammans. Här har jag ovärderlig hjälp av sex andra landshövdingar.

Samtidigt ligger ansvaret för planering och samordning på landshövdingen i Örebro som civilområdeschef. Och att vid kriser eller höjd beredskap utöva ledning. Ett avsevärt större geografiskt ansvar än tidigare.

– Vi ska samordna samtliga i civilområdet ingående länsstyrelser. Det innebär inte att vi har fri dragningsrätt av all personal som jobbar med civilt försvar på länsstyrelserna, men vi kan behöva be om förstärkning när en krissituation inträffar.

Navet för samordningen av de sju länen är ett civilområdeskansli som tillhör länsstyrelsen i Örebro, men som är fristående i sin roll med egen budget och lyder direkt under civilområdeschefen.

Richard Boman, med förflutet bland annat inom Försvarsmakten och Polisen, tillträdde i september som kanslichef. Totalt ska tolv personer bemanna kansliet. En del av personalen ska jobba med länsöverskridande kriser, andra med totalförsvarsplanering.

– Men med tolv personer på kansliet – alla behöver kunna allt. Det borde vara så att Mellersta civilområdet är fler än tolv personer, det är stor skillnad på att vara sju eller två länsstyrelser i ett område, säger Richard Boman.

Första kvartalet 2023 hoppas man ha all personal på plats. Richard Boman har, som han säger, en ljusblå förhoppning att nästa höst kunna börja beredskapsplaneringen för civil-​området och att hela verksamheten har satt sig i slutet av 2024.

– Det är en hög ambition, tempo är viktigare än precision just nu. Vi behöver verka i hela spektrumet. Men mot bakgrund av omvärldsläget måste det vara prio ett att ta oss an höjd beredskap, få igång det som legat nere under många år. Civilområdeschefen har gjort den prioriteringen, säger Richard Boman och fortsätter:

– Parallellt med det, men med lägre prioritet, jobbar vi med de länsöverskridande kriserna. Vi tror att delar av totalförsvarsplaneringen kommer ge samverkansformer för kriserna.

Men det går inte att komma ifrån att landshövdingen som civilområdeschef fått nya risker att ta hänsyn till, som en kärnkraftsanläggning i Forsmark.

– Kansliet och civilområdeschefen måste ytterst få stöd i de specialistbitar som är specifika för området. Sen kommer en samordningsuppgift som hamnar på civilområdeschefen att fatta beslut om och att ytterst utverka ledning. Men civilområdet ska inte in och kladda i sånt som vi inte behöver göra. Kärnenergiberedskapen är en typisk sådan sak, där finns redan en väl fungerande planläggning och verksamhet, säger Richard Boman.

Civilområdeschefen kan överta räddningsledaransvaret om en händelse är länsöverskridande. Samtidigt konstaterar regeringen att behovet sannolikt minskat sedan räddningstjänsterna formerat sig i större ledningssystem.

– Vårt område har utvecklats väldigt när det gäller räddningsregioner. Bergslagens räddningsregion omfattar nästan fyra län. Det finns en massa fungerande strukturer, och de ska vi naturligtvis inte röra. Men vi kan heller inte backa undan för att det kommit en ledningsnivå till, den högre regionala ledningsnivån, och det ansvar som det innebär, säger ​
Richard Boman.

Hur planerar civilområdet för fredstida kriser?

– Vi tittar på olika övningsspel, kommer att göra det tillsammans med i civilområdet ingående myndigheter och Försvarsmakten. Dessutom kommer vi förstås dra nytta av det som redan är gjort i länen, som risk- och sårbarhetsanalyser. Nu tittar vi på om det behövs en risk- och sårbarhetsanalys för hela civilområdet, och mycket talar nog för att det gör så.

– Vi måste hitta smarta lösningar så vi inte dubbelarbetar i framtiden, bygga större robusthet och effekt på högre regional nivå.

Är det någon kris du känner är en större risk?

– Allt som är kopplat till kärnkraftsberedskapen är något vi måste vara skickliga på. Annars får man titta i risk- och sårbarhetsanalyserna där man definierat flera risker, exempelvis vad som kommer hända med styrningen av el i vinter. Det kommer att påverka mycket.

Hur förberedda är ni för större kriser?

– Jag tycker vi är ganska väl förberedda, är ganska trygg i det system vi har just nu. Men krishanteringen ska även fungera i krig, det kommer att brinna då också. Och att få räddningstjänst att fungera under höjd beredskap är också en utmaning.

Efter att beslutet om civilområden tagits startade de sex områdena omgående ett gemensamt arbete för att enas sinsemellan. Det handlar bland annat om gemensam terminologi, struktur, organisationsform och kommunikation.

– Vi måste vara begripliga för andra myndigheter, säger Maria Larsson.

Civilområdena ska nedåt samarbeta med respektive länsstyrelser som i sin tur stöder kommunerna och som alla har sitt geografiska områdesansvar. Uppåt sker samarbetet främst med de tio beredskapssektorerna och Försvarsmakten.

– Vi behöver information om läget, om planering och resurstillgångar. Det gäller även beredskapssektorerna, vi kommer behöva dem väldigt mycket, säger Maria Larsson.

Hon har haft en välfylld kalender i höst som både landshövding och civilområdeschef. Men när arbetet nu tagit form kliver hon av vid årsskiftet, förordnandet som landshövding går ut.

– Jag blir 67 år i januari. Då kommer det en ny civilområdeschef. Vårt länsråd Anna Olofsson är ställföreträdande chef och har varit med på hela resan. Är ingen ny landshövding på plats i januari går hon in som civilområdeschef och kan även skola in en ny.