Klara krisen med hjälp av zombier

Bunkra upp med konserver och vatten — och när allt går åt skogen springa norrut längs tågrälsen, bort från Uppsala och Stockholm.

Så gick samtalet efter att Herman Geijer och en kompis tittat på ”Dawn of the dead”, en av de mest klassiska zombiefilmerna, och sedan frågat sig vad de själva skulle göra om zombierna kom.
Herman tyckte ämnet var så intressant att han vände sig till ABF, Arbetarnas bildningsförbund, och bad om att få starta en studiecirkel i hur man överlever zombiekatastrofen.
– De var lite tveksamma men jag lyckades övertala dom. Det hamnade under rubriken politiska studier…

Han hade förväntat sig att någon hårdrockare som han själv skulle dyka upp, kanske ett par rollspelare, skräcknördar och någon ”läskig prepper med kamouflagekläder och kniv”. Överraskningen var stor när 200 personer anmälde sig.
– Jag insåg att det finns ett intresse i vårt samhälle som gör att vi söker oss till den här typen av monster. De representerar olika rädslor vi har. Zombien symboliserar den totala katastrofen, det hänger ofta ihop med att vi ser framtiden som mörk.

Han började läsa på om varför vissa monster blivit populära i vissa tider, om överlevnad och krisernas psykologi. Hur fungerar vi när det värsta händer, vilka sidor av oss tar det fram egentligen och hur skulle myndigheterna hantera en sådan stor, oväntad händelse?
– Detta var 2011, då var det svårt att få information från myndigheterna. Det har hänt otroligt mycket i hela beredskapsdebatten sedan dess.

Eftersom han tyckte att det saknades bra kursmaterial skrev Herman Geijer 2014 boken ”Zombieöverlevnad – en guide till apokalypsen”. Det var den första zombie-överlevnadsguiden för svenska förhållanden, fylld med fakta, tips och pedagogiska illustrationer.

Genom förberedelser för en fiktiv zombieattack menar han att förutsättningarna för att klara strömavbrott, personliga kriser, klimat- och naturkatastrofer eller en pandemi ökar.
– Tänker man på det värsta som kan hända blir det lättare att förbereda sig för andra typer av kriser. Dessutom vet man att zombier inte finns på riktigt. Skulle jag prata om krig eller den hemska framtid vi kan få om klimatförändringarna fortsätter öka som de gör nu, så är det kanske lite svårare att ta till sig.

Herman Geijer säger att han försöker ha något slags vetenskapligt förhållningssätt till zombieapokalypsen, men i brist på zombieapokalypser att studera har han fått titta på andra kriser, såsom fartygsförlisningar, bränder, naturkatastrofer och terrorattentat.
Grunden för att klara sig i överlevnadssituationer menar Herman är vilja, att man har något att kämpa för.
– Därefter kommer kunskap. Ju mer kunskap vi har, desto mindre prylar kommer vi behöva. De som är riktigt duktiga kan i princip gå ut i skogen nakna och överleva. Utrustning kan göra det hela lättare men är inte det som avgör vilka människor som faktiskt klarar kriser.

Med ett skratt påpekar han att man inte ska se zombiefilmer som dokumentära skildringar av beteenden i kriser eller över vilka som klarar sig. I verkligheten är exempelvis mjuka ledare, som får med sig människor och får dem att känna sig betydelsefulla, mer framgångsrika än auktoritära ledare.
– I nästan alla zombiefilmer är det en person som inte känner sig delaktig, ballar ur, släpper in zombierna och så dör alla. Det hade man kunnat åtgärda genom att se till att alla hade en funktion, men det hade förmodligen blivit en väldigt tråkig film.

Ska han ge tre korta råd är det dessa:
– Börja konditionsträna, lär känna era grannar och organisera er, så kommer ni öka era chanser att klara zombieapokalypsen med upp till 20 procent.