Civilpliktiga föreslås förstärka räddningstjänst
Publicerad: 08 nov 2022 klockan 12:57
Av: Per Larsson
Återinför civilplikten, bland annat för att förstärka räddningstjänsten.
Viss nybyggnation av skyddsrum och genomgång av befintliga.
Det var några av förslagen i utredningen ”Stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” som lämnades till regeringen måndag 7 november.
Utredningen, som letts av Britt Bohlin, föreslår att det inom fem år ska finnas 3 000 utbildade civilpliktiga, nu kallade civilförsvarspersonal. Civilförsvarspersonal som ingått avtal med MSB och kommunerna om fredstida tjänstgöring ska kunna delta i kommunal räddningstjänst vid krissituationer och större olyckor.
Under höjd beredskap får MSB prioritera och fördela civilförsvarspersonalen till kommunernas organisationer för räddningstjänst – utifrån rådande militär hotbild eller krigsförhållanden.
MSB föreslås få ansvar för organisationen och genomföra utbildning. Civilförsvarspersonal ska få ordinär räddningstjänstutbildning, särskild utbildning i sök och räddning, samt röjning av farliga områden. Utbildningstiden uppskattas till fem-sex månader.
För skyddsrum anses att staten bör avsätta pengar att bygga 2 500- 5 000 nya skyddsrumsplatser per år. Befintliga skyddsrum är i behov av underhåll och förbättringar och länsstyrelserna föreslås få ansvaret att kontrollera skyddsrummen.
Andra förslag
- Civilplikten ska också ge utrymningsledare, kommunerna ansvara för skyddsrumspersonal. Länsstyrelserna föreslås ansvara för utrymningsledare och kommuner för skyddsrumspersonal. Inom fem år bör 400-500 utrymningsledare och cirka 450 totalförsvarspliktiga med skyddsrumsuppgifter utbildas.
- Antalet frivilliga i kommunernas beredskapsgrupper (FRG) bör under en femårsperiod öka från dagens 3 500 till drygt 11 000.
Satsningarna på skyddsrum beräknas kosta 3,8 miljarder under en femårsperiod, den statliga beredskapsorganisationen för räddningstjänst (civilförsvarspersonal) 3,5 miljarder under samma tid.