Föreslår ansvar för olyckor inom hem och fritid

MSB föreslår i ett regeringsuppdrag att det ansvaret pekas ut. Och minst lika viktigt; att tillgång till statistik säkras.

Drygt 3 000 personer dör varje år i olyckor, 91 procent av dem inträffar i hem- eller fritidsmiljö.

Räddningsverket och senare MSB jobbade under ett antal år ganska intensivt med fallolyckor – de står för 55 procent av dödsolyckorna – och äldresäkerhet. Men för några år sedan prioriterades arbetet ner av myndigheten.

MSB har nu haft ett regeringsuppdrag att föreslå hur erfarenhetsåterföring och samverkan för förebyggande av olyckor i hem- och fritidsmiljö kan stärkas.

Förebyggande av olyckor sker på många håll, men som helhet är ansvaret otydligt och fragmenterat. MSB anser att en myndighet bör få ansvaret för att förebygga olyckor, men pekar inte ut någon.

– Väljer regeringen att ge en myndighet ansvaret är nog MSB en tänkbar kandidat, säger Joakim Ekberg, projektledare för regeringsuppdraget på MSB.

Han ser ett utpekat ansvar som viktigt.

– När ingen har ett övergripande, sammanhållande ansvar saknas också den helhetsbild som behövs för samordning och prioritering.

För att förebygga olyckor krävs kunskap om dem. Varför de händer, under vilka omständigheter.

– Statistik är i sammanhanget mycket viktigt, en förutsättning för att kunna utvärdera och ge inriktning för framtida satsningar. Det går att arbeta förebyggande ändå, men risken är ett ineffektivt nyttjande av samhällets resurser.

Problem är att statistik inte finns i samma utsträckning som tidigare. Ett hinder är dataskyddsförordningen GDPR, vars uppgift är att skydda personuppgifter. Dessutom omfattas många uppgifter av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Några exempel är att Socialstyrelsen avbrutit datainsamling till skadedatabasen (IDB). Rättsmedicinalverket, och i viss mån Socialstyrelsen, har slutat leverera uppgifter till MSB kring döda i bränder.

Transportstyrelsens möjligheter att samla in uppgifter via sjukvården bygger helt på samtycke från uppgiftslämnarna. Myndigheten försöker nu få till stånd en registerlag för Strada, registret över vägtrafikskador, för att kunna hantera personuppgifter för statistikändamål.

– Insamlingarna av statistik är samhällsviktiga. Särskilt IDB, som ett flertal samverkande aktörer har, lyfts som ett absolut behov för att kunna inrikta förebyggande åtgärder. Socialstyrelsen har gjort en framställan om IDB och tror det räcker med en förordning för att återuppta datainsamlingen, säger Joakim Ekberg.

Statistik bygger på vad som hänt. Vad innebär det att insamlandet av data legat nere och fortfarande gör det?

– I viss mån blir det att börja om. Att få igång IDB igen är inte gjort på någon månad.

Det finns sektorsansvar för olika typer av olyckor, exempelvis ligger bränder på MSB och elolyckor på Elsäkerhetsverket. Men för helhetsgrepp på olyckor krävs insatser i nätverk.

I MSBs regeringsuppdrag har ett flera myndigheter medverkat: Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

– Det fanns en stark vilja från alla att bidra i arbetet. För att få in det lokala perspektivet om vilket stöd som behövs från nationell nivå, bjöd vi in kommuner, landsting och länsstyrelser.

FAKTA

MSBs fyra förslag

1. Regeringen säkerställer möjligheterna att samla in skadedata, både juridiskt och ekonomiskt.

2. En statlig myndighet får uppdraget att utreda hur allvarliga personskador ska definieras och mätas för att kunna följas upp och utvärdera åtgärder.

3. En statlig myndighet får ansvaret för skadeförebyggande arbete inom hem och fritid. Myndigheten får även uppdraget att skapa forum för att dela erfarenheter, och för samordning av aktörer på alla nivåer i samhället.

4. Socialstyrelsen, MSB och Boverket får i uppdrag att gemensamt finna lösningar för en trygg hemmiljö ur brandsäkerhetsperspektiv.