Angered jagar grunden till oroligheterna

I Angered tog myndigheterna ett steg tillbaka, analyserade för att finna bakomliggande orsaker och försöka angripa problemen från grunden.

– För att vara proaktiv måste man fånga upp tidiga markörer som attitydförändringar och skadegörelse. Vi hämtar information från de som har örat mot marken: fritidsgårdspersonal, polis, socialarbetare, invånare, externa aktörer som exempelvis butiksägare och bostadsbolag, säger Johanna Söderlund, trygghetssamordnare i Göteborgs Stad med placering i Angered.

I Angered bor 50 000 människor, närmare hälften utlandsfödda, och arbetslösheten är tämligen hög.

Oroligheter har hört till bilden, inte bara bråk och skadegörelse utan även gängrelaterade mord och upplopp med stenkastning mot polis.

2013 startades "Trygg i Angered" för att mer systematiskt ta sig an problemen. Myndigheternas samverkan organiserades. När oroligheter tilltagit har man satt sig ner för att hitta en gemensam lägesbild.

– Vad var det som gjorde att blev upplopp? Ett felaktigt polisingripande? En avstängning från fritidsgården? Vi försöker finna vad som tände gnistan. Har vi på något sätt gjort fel, då är det för oss att be om ursäkt, säger Johanna Söderlund.

Arbetsprocessen följer det kända hjulet för att identifiera problem: lägesbild – problembild – syfte och mål – metod, resurs och organisation – insats åtgärd – uppföljning.

– Processen i hjulet går att genomföra i ett akut läge på ett par timmar eller mer långsiktigt. När social oro är på gång eller brutit ut följer vi hjulet för att inte hamna i fel ände.

Ulf Merlander, konstaterar att det var en omställning.

– Vi poliser börjar gärna i steg 5, insats och åtgärder. Vi vill gärna lagföra. Men det viktigaste i akutskedet är att lugna ner. Det funkar inte att jaga ungar. Bättre att identifiera och göra hembesök med samtal, öka dialog och skapa tillit.

Nu jagas i stället bakomliggande orsaker. En tydlig åtgärdsplan följs, lägesbilden följs upp med telefonkonferens varje vecka och avstämningsmöte varannan vecka. Attitydförändringar och mindre störningar fångas upp, kontaktvägar har blivit snabbare, ansvarsområden tydligare.

– Vi får en social mobilisering och kan skapa brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder, säger Johanna Söderlund.

Suraya Reif Abdali, koordinator på socialförvaltningen i Angered, konstaterar att när läget är kaotiskt, som det var i Rannebergen, är det lätt att hamna i åtgärder i stället för att arbeta med syfte och mål.

– När det händer något är det viktigt att veta vad man ska göra och ha en åtgärdsplan. Veckosamtalen när vi delar lägesbild är viktiga. Och det finns föreningar som vill gott, det är viktigt att samarbeta med dem.