Tre dagar - tomma hyllor
Vad händer om transporterna stannar? Hur snabbt tar maten slut? – Efter tre dagar skulle det vara rejält tomt i hyllorna, säger Jan-Olof Ehk, risk- och säkerhetschef på Ica.
Ica är ledande leverantör av innehållet i våra kylskåp, står för 36 procent av dagligvarumarknaden.
Men störst på mat innebär inte gigantiska lager. Tvärtom. Framgång bygger på färska och fräscha varor. Det innebär snabb omsättning både i butiker och lager och täta transporter.
Och sårbarhet.
– Många tror att min huvuduppgift är att minimera risker, men det är det inte. När sårbarheten ökar gäller det att hantera riskerna på ett optimalt sätt. Det innebär medvetna beslut utifrån de risker vi ser, att hitta balans, säger Jan-Olof Ehk.
Att vara förberedd på en kritisk situation handlar med andra ord inte om absolut säkerhet, utan just så mycket att affärerna inte riskeras.
Ica har 1 300 självstyrande butiker runt om i landet. 70 procent av butikernas sortiment kommer från Ica Sverige eller anslutna företag. Varorna körs ut från sex lager som är öppna mer eller mindre dygnet runt. Transporterna rullar hela tiden.
– Generellt handlar det om att ha så lite i lager som möjligt för att inte binda kapital. Butikslagren är också mycket mindre jämfört med för 20-30 år sedan, viket gör att sårbarheten ökar ytterligare.
Färskvarornas andel har ökat avsevärt, det påverkar också sårbarheten. Fungerar inte transporterna blir maten otjänlig antingen i lagret eller hos producenten.
Hur länge får det vara stopp i transporterna innan det blir problem?
– Vi sätts på prov rätt så snabbt. Efter tre dagar måste vi centralt göra något åt vårt lager.
Eftersom färskvarorna är centrala måste Ica hantera sin sårbarhet. Koncernen har kontinuitetsplaner för bortfall av el, vatten, personal, för brand, strejk och sabotage. Och total bränslebrist.
– Transporterna är känsligast, säger Jan-Olof Ehk och fortsätter:
– Om vi av någon anledning skulle få brist på varor, eller möjligheten att få ut dem till butikerna, då har vi en solidarisk driftshantering. Det finns definierat och förprogrammerat i datasystem vilka butiker som ska få vad, ett slags rättviseutbud. Där är vi förberedda.
Ett elavbrott slår också hårt. Butikerna kan inte ta betalt och lagren fungerar inte.
– Varorna står inte alltid på samma ställe i lagret, spårbarhet av varorna är därför oerhört viktigt. Vid elavbrott fungerar det inte, vi kan inte lasta en enda bil. Men genom kontinuitetsarbetet har vi halverat IT-incidenternas påverkan.
– Blir det riktig kris kanske butikerna kan ha öppet om myndigheterna kan gå i borgen för kunderna, som vi då inte kan kontrollera om de har täckning på sina konton, och butikerna dra deras kort i gamla strippar.
Myndigheterna inom Samverkansområdet transporter vill få bättre samarbete med den privata verksamheten eftersom man är beroende av varandra.
Deltar ni sådana samtal?
– Vi för diskussioner med Livsmedelsverket. Ica har exempelvis inga problem att dela bilar med våra konkurrenter. Men så långt som till hur den planeringen ska se ut har vi inte kommit, vi är i övergripande diskussioner.
Om det blir en riktigt stor kris och matbrist, kan ni då också prioritera vilka som ska få handla varorna, exempelvis förtur för äldreboenden jämfört med privata hushåll?
– Den prioriteringen måste vara upp till den enskilda butiken. Däremot har vi ett pågående arbete tillsammans med Livsmedelsverket där vi tittar på prioritering av livsmedel. Om det blir elbrist vill vi vara prioriterade så att vårt lager får el och kan få ut varor till butikerna. Och då kan butikerna hjälpa kommunerna.
Hur sannolikt är det att ni kommer att stå mitt i en kris med svårigheter att leverera mat?
– Klart är att delar av det kommer att inträffa, det är inte så länge sedan vi hade stormen Gudrun. Och det är därför vi har kontinuitetsplaner.