Ministern som ska styra krisberedskapen

Den nye inrikesministern tar emot på sitt rum i Rosenbad. Utsikten över Norrström och Helgeandsholmen med riksdagshuset är inte fy skam.

– Men ni får inte fotografera  ut genom fönstret, av säkerhetsskäl, säger hans pressekreterare Fredrik Persson.

På skrivbordet har den fotbollsintresserade inrikesministern sin kaffemugg från favoritlaget Djurgården. När Tjugofyra7 kommer står Anders Ygeman och arbetar. Det höj och sänkbara skrivbordet är nära högsta läget för han är reslig, enligt egen uppgift 189,5 lång.

Sverige har inte haft en inrikesminister på många år.

– Inte på 18 år tror jag vi kom fram till och att det blev en inrikesminister tror jag det finns flera förklaringar till. En är att man vill ha en samordning av krisberedskap och blåljusmyndigheterna och att polisen genomgår sin största omorganisation någonsin när man slår ihop 21 regionala myndigheter till en. En annan är att det är en vanlig ministerpost i våra grannländer och lirar bättre i EU-samarbetet.

Den nya regeringen säger i regeringsdeklarationen att man vill stärka krisberedskapen.

– Det handlar delvis om myndighetsstyrning. Redan idag samarbetar polisen och Kustbevakningen och MSB, som har ett övergripande ansvar, men det blir effektivare myndighetsstyrning av att det är samordnat på en minister. Vart efter kommer vi nog att presentera olika initiativ på det här området. Det första har vi redan gjort genom att inrätta det nationella säkerhetsrådet som statsministern ska vara ordförande för och där vice statsministern, utrikesministern, inrikesministern och försvarsministern ingår. Det är ett uttryck för att vi vill samla vår krisberedskap och sårbarhetsanalyser mot olika former av hot, både de traditionella militära, men även andra som viljan att förstöra, klimatet, ebola etc.

Det pågår ett intensivt arbete med att återuppta ett civilt försvar i ny tappning. Den nya regeringen har flyttat krisberedskapsfrågorna från försvarsdepartementet till justitiedepartementet, men vad som händer med frågorna som rör civilt försvar är inte klart än.

– Jag skulle vilja vänta lite med den frågan och det beror på att statsministern sagt att civilt försvar ska flyttas över, men – och det är ett stort men – det är bara ytterst tillfälligt för innan regleringsbreven är klara ska vi och försvarsdepartementet ha kommit överens om exakt hur den här bodelningen ska se ut. Det som lirar mot det militära försvaret måste ligga kvar inom försvarsdepartementet och det som lirar mot vår del måste ligga här. Vi måste göra en bodelning som gör det möjligt för myndighetsstyrningen att fungera och vi är nästintill i mål.

Den svenska it-beredskapen har fått kritik både från media och Riksrevisionen. Behövs en obligatorisk it-incidentrapportering?

– Jag tror vi måste ha det, men ber att få återkomma med formerna och det beror på två saker. Dels har chefen för Brå fått uppdraget att titta på incidentrapportering, dels ska det kommande Nis-direktivet i EU slutförhandlas. Det lutar åt att EU kommer att ställa krav på obligatorisk incidentberedskap.

Sverige är oftast den som hjälper andra, men sommarens stora skogsbrand i Västmanland aktualiserade förmågan att ta emot hjälp.

– Det pågår utvärderingar, men jag tycker skogsbranden visar att det spår vi haft när vi försökt poola resurser internationellt är riktig. Om vi har den här typen av katastrofer eller stora händelser är det rimligt att vi kan låna in resurser av andra på samma sätt som det är rimligt att vi kan bidra med resurser när andra har stora problem.

– Italienarna hjälpte ju oss med brandflygplan och vi kommer att via Frontex hjälpa italienarna med sjöflygplan för att klara sjöräddning och flyktingövervakning vid deras kust och det tycker jag är en väldigt bra ordning. Vi ska ha kapaciteten men vi ska ha den tillsammans med våra grannländer och allierade.

I opposition har ledande socialdemokrater uttryckt tankegångar om en krisledande myndighet, men Anders Ygeman håller fast vid ansvarsprincipen som säger att den som har ansvar i vardagen också ska ha det vid en kris.

– Ansvarsprincipen tror jag i grunden är riktig. Jag tror det är väldigt svårt att bygga upp två parallella organisationer, en som ansvarar i normalfallet och en som ansvarar i kris. Bygger man upp parallella organisationer blir det svårt att veta när vi har en svår situation och en kris. Det kan säkert finnas behov av en stark samordning i kris och extra resurser, men jag tror inte på att ha en myndighet som är ansvarig 99 procent av tiden och att det blir en helt annan myndighet vid en svår påfrestning.

Polisen har tillsammans med MSB på konferenser runt om i landet presenterat en metodhandbok för att upptäcka och hantera social oro. Många utanförskapsområden är utom kontroll och Johnny Lindh, närpolischef i Södra Järva, vill se en förortskommission.

– Man kan ha många perspektiv på det, men från polisiärt perspektiv så måste polisen lösa medborgarnas trygghetsproblem i utsatta områden.

– Sen krävs det jättemycket mer arbete i de utsatta områdena för att göra dem till bra platser att växa upp och bo i. Det krävs att de medborgare som bor där ges möjligheter till jobb och utbildning, det krävs en stor samhällelig närvaro i form av mödravård, förskola, skola, försäkringskassa. Det har funnits en tendens att samhället har dragit sig därifrån. Vi måste ha den rakt motsatta utvecklingen, samhället måste dit och visa att det är där individerna är som svagast som samhället måste vara som starkast.

Fallolyckor bland äldre får sällan stora rubriker men orsakar stort lidande och kostar samhället enorma summor. I debatten har frågan ställt om det inte är dags för en nollvision mot fallolyckor, men Anders Ygeman ser inte nollvisioner som en universallösning.

– Styrkan med Trafikverkets nollvision är att den fått en massa olika intressenter att jobba mot samma mål. När det handlar om att få alla att dra åt samma håll tror jag man har mycket att lära av det nollvisionsarbetet. Sen tror jag kanske inte att det är det effektivaste redskapet att säga att vi ska en nollvision för allt.