Höjd beredskap hos ERCC

BRYSSEL
Bart Materne är omgärdad av teknik. Stora bildskärmar flimrar, globala informationssystem varnar för annalkande katastrofer eller händelser.
Han visar runt, en smula stolt. Från en mer pliktskyldig beredskap har EU numera resurser att agera snabbt.

– Vi har tre operativa rum och kan hantera tre insatser samtidigt. Problemet är att vi behöver mer personal, den är trots allt viktigast. Utan personal blir vi Media Markt, bara en massa teknik, säger Bart Materne som har ett stort ansvar för ERCC.

Vi befinner oss i det som är Echos operativa nav. Sedan förra året är ERCC (samordningscentral för akuta insatser) bemannad dygnet runt. I anslutning till själva övervakningsrummet finns en rad stabsrum och möteslokaler som kan länkas med varandra i ljud och bild.
– Vi har gått från jour till att vara på plats. Insatser kan startas mycket snabbare. Och det är faktiskt så att 50 procent av larmen sker mellan midnatt och åtta på morgonen. Det är inte natt i varken Chile eller Filippinerna då, säger Materne.

Vid en kris utökas styrkan dagtid med två personer från kontoret. Nattetid finns två personer. Det klarar en kris initialt. I perioder förstärks ERCC med experter. I drygt två månader, fram till mitten av september, har två skogsbrandsexperter funnits på plats i samordningscentralen som ren beredskap.

En rad informationssystem finns som stöd, bland annat GDACS (Global Disaster Alert and Coordination System) där FN och EU utbyter information och koordinerar så att resurser fördelas rätt.
Ett satellitprogram, kallat Copernicus, har flera satelliter som kan fotografera och leverera överblicksbilder av olycksområden inom en timme.
– Alla länder, även Sverige, kan beställa bilder för stöd. Men den är centralt placerad. Närmare polerna blir bilderna snävare.

ERCC ska vara medlemsländernas nav för internationella insatser eller rent bistånd genom EU och har en kontaktyta i varje land. I Sverige är det MSB. ERCCs föregångare var i huvudsak byggd för insatser inom EU, men man märkte ganska snabbt att merparten av insatserna är globala och har därmed ändrat fokus till hela världen
– ERCC är tänkt som en katalysator för synergier. Härifrån kommer inga kommandon. Det handlar om samordning, att stödja både mottagare och de som ger stöd, säger svenske Arya Honarmand som periodvis jobbar i samordningscentralen. Förutom en mindre pool av resurser som håller på att byggas så har man nästan inga egna resurser.

Övervakningsarbetet förmedlas kontinuerligt för att hålla länderna medvetna om vad som händer. Det finns möjlighet att vara förberedd redan innan det händer. Som när Haiyan var på väg mot Filippinernas östkust.
– Vi hade information fem dagar innan, visste när det skulle hända och grovt sett omfattningen. Allt fanns på våra skärmar. Vi hade besökare från Storbritannien de dagarna. De larmade hemmaplan som skickade iväg fyra plan med hjälp innan stormen kom. De har aldrig förr varit på plats så tidigt, säger Bart Materne.

Echo kunde också internt agera i förväg. Några ur den humanitära personalen stationerad i Bangkok skickades till Filippinerna.
– När stormen drog fram försvann infrastrukturen, vi hann dit innan dess.

De flesta svåra katastrofer inträffar utanför Europa. Men en av ERCCs huvuduppgifter är givetvis att underlätta för medlemsländerna att frivilligt stötta varandra, som vid skogsbranden i Västmanland. ERCC förmedlar kontakt mellan rop om hjälp och erbjudande att hjälpa. Vid transporter står EU för 55 procent av kostnaden.
–Vi är som en försäkring. Länderna betalar för oss och får tillbaka när något händer.

Har förfrågningarna ökat sedan beredskapen höjdes?
– Ja, vi är mer kända och därför mer kontaktade. Och den nya EU-lagstiftningen innebär att vi inte längre behöver en förfrågan från länder utanför EU, det räcker att FN kan bekräfta behovet.
– Samtidigt är vi bara förmedlande. De resurser eller materiel som skickas i väg är medlemsländernas. Sverige är ett av de länder som är snabbast att skicka styrkor eller experter.

EUs humanitära hjälp och civilskyddet sammanfördes i ett direktorat för fyra år sedan. ERCC har även blivit ett verktyg för att knyta de två verksamheterna närmare varandra.

Sofie Henell och Alessia Maria Corsini, som arbetar på en av biståndsavdelningarna, berättar hur ett monteringsfärdigt sjukhus donerades till Jordanien genom civilskyddsmekanismen i koordination med biståndsavdelningen.

– ERCC underlättade donationen och vi på biståndsavdelningen för nödhjälp såg till att säkra en professionell och långsiktig samarbetspartner, vilket blev finska Röda korset. Echo stod även för sjukhusets driftskostnader det första året, säger Alessia Maria Corsini.

EUs humanitära hjälp handlar bland annat om att ge ekonomiskt stöd som förmedlas via humanitära organisationer, exempelvis FN. EUs och FNs samarbete i olyckor och katastrofer har utvecklats till det bättre med åren.
– Tidigare när bedömningsstyrkor skickades till katastrofområden kunde det bli lite tävlan om vem som hann först. Nu ser alla till nyttan, och principen är att inom EU är EU ledande, i övriga världen FN, säger Arya Honarmand.

Han anser att Sverige har stor del i att organisationerna fann varandra.
– Sverige tryckte på för att få bort dubbelarbetet, främst genom Kjell Larsson &co i Räddningsverket och senare MSB. Genombrottet kom vid en övning i Sverige 2009 där EU och FN tvingades samarbeta. Den övningen är grunden för att EU och FN samarbetar och det kan Sverige slå sig för bröstet för.

Giovanni De Siervo, som jobbar med partnerskap, minns hur EU och FN hade koordineringscentraler bredvid varandra efter jordbävningen i Bam, Iran, 2003.
– Det var en del missförstånd och efter det pratade man inte med varandra under en period. Men efter en tid utvecklades bra samarbete. Idag gör EUCP och Undac, organisationernas koordinerings- och bedömningsstyrkor, en del tillsammans. Och vi samarbetar kring att utveckla ramverk och riktlinjer, säger han.
En del av de som finns i personalpooler redo för insatser är utbildade av både FN och EU.

Det går inte att slå samman delar av verksamheten?
– Det finns en del som skiljer, exempelvis lagligt skydd av personal, försäkringar med mera. Det går inte lagligt att representera båda samtidigt. Däremot kan vi formalisera vad vi kan göra tillsammans, i dag har vi bara ett informellt avtal. Just nu håller vi på att utveckla mer formella ramar för samarbete, säger Giovanni De Siervo.

Skulle man kunna enas om gemensam utbildning av insatspersonal för att underlätta samarbetet?
– Jag säger inte emot, det skulle kanske spara pengar. Men än så länge är det svårt att genomföra. Vi har redan börjat utbyta platser i varandras övningar.

Fakta/Echo

• EU General Directorate for Humanitarian Aid and Civilprotection, Echo, (EUs generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd) är ett direktorat under EU-kommissionen.
• Bildades 1992  humanitärt bistånd som uppgift. Sedan 2010 omfattar Echo även civilskydd. Syftet med sammanslagningen att effektivare koordinera insatser och bistånd både i och utanför Europa.
• Förutom EUs 28 medlemsländer medverkar även Island och Norge i civilskyddsarbetet.
• Biståndsbudgeten 1,3 miljarder euro om året (cirka 12 miljarder kronor), under 1 procent av EUs totala budget. Biståndet är ren donation, främst via FN, och fördelas i stort sett helt utanför EU.
• Civilskydd har en budget på 180 miljoner euro (1,7 miljarder kronor) om året.
• Personal: 300 på huvudkontoret i Bryssel, 400 på 44 fältkontor i 38 länder.  

Fakta/ERCC

• Emergency Response Coordination Centre (EUs centrum för samordning av katastrofberedskap)är Echos operativa hjärta. Öppnades i maj 2013 med syfte att bli snabbare och effektivare vid katastrofer och kriser.
• Samordnar EU-insatser i hela världen, både krisberedskap och rent humanitärt bistånd.
• Bemanning dygnet runt, 365 dagar om året. 08-20 fyra personer, 20-08 två personer.
• För att klara bemanningen finns totalt 21 anställda. Åtta kontrakterade, åtta inhyrda från bemanningsföretag och fem sekonderade från medlemsländer.
• Föregångaren Monitoring Information Centre, MIC, (övervaknings- och informationscenter) hade två personer i tjänst 09-17, övrig tid telefonberedskap.