Myndighet föreslås ta över alarmering

Marie Hafström eftersträvar ett helhetsansvar. I dag ser verksamma inom samhällets alarmering mer till egna behov och incitamenten för samordning är svaga.  I förlängningen en risk för ökad fragmentisering av alarmeringssystemet.

Alarmeringsmyndigheten föreslås få ett övergripande ansvar för alarmering via 112 och behandling av larm, en uppgift som förbehålls staten för att stärka den nationella styrningen. Myndigheten ska inte omfatta kommersiella tjänster.

Hafström övervägde alternativet att lägga ansvaret för alarmeringstjänsten på MSB, vilket skulle kunna ge synergieffekter, lägre kostnader för förvaltning och administration. Men bedömningen blev att skydd mot olyckor och krisberedskap bäst gynnas av förslaget om en egen myndighet.
– Det är min bedömning. Alarmeringsmyndigheten får en extremt operativ verksamhet, den kommer ha många ytor mot många aktörer. MSB har det övergripande samordningsansvaret. Samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap gynnas bäst av att detta hålls isär, men en bred samverkan måste förstås utvecklas.

Tillsynen av SOS Alarm har ansetts svag. Tillsynen av Alarmeringsmyndigheten ska ske regelbundet, med systematisk kontroll och regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser.
– Tillsynen kan förbättras, och förutsättningarna ökar inte minst genom att den regleras i lag, säger Marie Hafström som anser att MSB är bäst lämpat att utöva en utvecklad tillsyn.

I samordningen av alarmeringstjänsten nämns inte att polisen ska med fullt ut. Hur är det tänkt?
– På sikt ska alla med, och bland annat en gemensam teknisk plattform avses skapa förutsättningar för det. Den nya nationella Polismyndigheten inrättas samma datum som jag föreslagit för Alarmeringsmyndigheten. I förberedelserna bör möjligheterna till närmare samverkan prövas, Polisen efterfrågar det. Jag går inte längre i frågan, men öppnar upp för det. Om regeringen går vidare med mina förslag, utgår jag från att denna fråga är med.

Förslaget om utbildning för larmoperatörer, avses utbildning efter anställning eller studiemedelsfinansierad?
– Jag tar inte ställning till det. Mitt förslag är att regeringen uppdrar åt MSB att ta fram förslag till utformning av yrkesutbildning, som bör uppgå till minst 1-1,5 år.

MSB ska ha ansvar för 113 13. Ska MSB driva verksamheten eller ta ansvar för att någon annan gör det?
– Regeringen har nyligen bestämt att SOS Alarm ska ansvara för informationsnumret, men jag föreslår att Alarmeringsmyndighetens uppgift ska renodlas för akuta nödsituationer.  MSB har ansvar för andra nummer och informationskanaler, mitt resonemang är därför att man tar ansvar även för detta.

Tidsmarginalen är kort. När bedömer du att beslut behövs i frågan för att hinna till 1 januari 2015?
– Det krävs ett snabbt genomförande, att regeringen redan i höstens budgetproposition lägger fram förslag om förändring av alarmeringstjänsten till riksdagen, för att sedan kunna inleda förhandling med SKL som är delägare i SOS Alarm. Jag är medveten om att tidsplanen är snabb och att det finns risker med det. Men det finns också risker om det tar för lång tid. Det är otroligt viktigt att säkra funktionaliteten och upprätthålla kompetensen under genomförandet.

En hopslagning av larmcentraler och länsstyrelsernas ledningscentraler nämns. Hur då?
– Min utredning handlar om hela larmkedjan, men också om effektiv samverkan. Alarmeringsmyndigheten ska ha sina egna lokaler. Länsstyrelsernas ledningsplatser används relativt sällan och innebär en kostnad för drift och underhåll. Kanske kan länsstyrelserna, på de orter det finns larmcentraler, använda Alarmeringsmyndighetens utrymmen. Det kan också öppna för effektivare samverkan.

Utredarens förslag

• Alarmeringsmyndigheten bildas 1 januari 2015. Myndigheten får övergripande ansvar för samordnad behandling av larm via 112 för kommunal och statlig räddningstjänst, ambulans, och polis.
• Alarmeringen regleras i lag.
• Myndigheten ska också ansvara för varning och information, exempelvis VMA och kontakt med myndigheters tjänstemän i beredskap, samt stöd och infrastruktur för alarmering.
• Antalet larmcentraler föreslås bli fem-sju.
• MSB får ansvaret att utveckla en gemensam teknisk plattform för larmbehandling med mera.
• Förslag till yrkesutbildning på 1-1,5 år för larmoperatör tas fram av MSB.
• MSB tar över huvudansvaret för informationsnumret 113 13.
• Alarmeringsmyndighetens uppgifter bör inte omfatta säkerhets- och jourtjänster, exempelvis trygghetslarm och jourhavande präst.
• Endast automatlarm som skyddar allmänna inrättningar, exempelvis sjukhus och skolor, ska hanteras av Alarmeringsmyndigheten.
• MSB får ansvar för samordnad tillsyn av alarmeringstjänsten.
• Utredningen är på remiss till 3 september.