Läkemedelsanvändning kartläggs

Kartlägger användande av läkemedel

Halland har en modell för att kartlägga användandet av läkemedel hos personer på särskilda boenden.

Läkemedelsgenomgångar är ett sätt att förebygga att läkemedlen i sig orsakar problem. Det handlar om rätt läkemedel, rätt dos och rätt tidpunkt.

– Vi försöker få det hållbart i längden. Det viktiga är att omsorgspersonalen, som känner patienten väl, är med i genomgångarna. Och många gånger kan tid och samtal vara bättre än lugnande medicin, säger Anna Sandén, apotekare.

Samband medicin och fallskador

Det finns för äldre personer samband mellan nyttjande av läkemedel och fallskador. 20-30 procent ökad risk för fallskador har konstaterats i samband med att personen fått ny medicin.

Samtidigt beror sannolikt utskrivning av ny medicin ofta på att personen är sjukare, vilket kan påverka fallrisken.

Många äldre äter mycket medicin. Den undersökning som gjorts visar exempelvis att 18 procent i åldern 65-79 år har 10-19 olika mediciner förskrivna. En analys visar att det totala antalet mediciner har betydelse för risken för fallskada.

- Flertalet av de som drabbats av fallskador använder flera läkemedel.
Vi har också konstaterat att medicin som ska vara icke fallriskhöjande kan vara det, säger Jette Möller, Karolinska institutet.

Samtidigt som äldre personer är mer beroende av läkemedel är de också mer känsliga för dem.

- 10-30 procent, beroende på hur man räknar, läggs in för biverkningar. Det motsvarar 23 000-69 000 personer per år, säger Johan Fastbom, Socialstyrelsen.

Utbildning för att förebygga självmord

Ett australiskt utbildningsprogram för att förebygga självmord, första hjälpen till psykisk hälsa, har genomförts som pilotprojekt i Västra Götaland och Västerbotten.

Syftet är att lära ut hur man märker symtom, hur man bäst tar kontakt med personen och hjälpa denne att söka hjälp. Ytterst handlar det förstås om att rädda liv.

- 2 000 har gått kursen och efteråt har många känt sig mycket mer rustade att hjälpa. Vår förhoppning är att det blir en flerårssatsning där kursen sprids över landet, säger Else-Marie Törnberg på Suicidprevention Väst.

Pilotprojektet har genomförts efter regeringsbeslut. Sverige är det 14e landet där metoden Mental Health First Aid testas.

- I Sverige går vi kräftgång

- Jag blir förbannad när jag kommer hem efter utlandsresor. Det händer så mycket i andra länder, men i Sverige går vi kräftgång. Och jag ser att så mycket kan göras.

Leif Svanström, Karolinska institutet, har vikt en stor del av sitt liv åt FNs världshälsoorganisations, WHOs, satsning på en säker och trygg kommun (A safe community).

Sverige var först i arbetet, Lidköping blev som första kommun i världen certifierad1989. Nu är Svanström upprörd över att det inte finns någon nationell drivkraft för arbetet i Sverige.

- I USA går arbetet framåt, Kina likaså. Där driver man på med nationella satsningar.

Globalt ser Leif Svanström att intresset för säkerhetsfrågor ökar.

- Asien kommer att bli ledande, där är intresset stort. Och Sverige kommer att bli frånsprunget av många. Det behöver inte vara stor tillrusning av kommuner som vill certifieras, men det måste väl finnas någon som har kvalitativt arbete.

Tjörn vill ha aktuell skadestatistik

Tjörn efterlyser tillgång till aktuell olycks- och skadestatistik.

- Det är grundläggande för arbetet att minska skadorna. Och jag förstår inte problemet med att få igång det i Göteborgsregionens 13 kommuner. Det skulle kosta några miljoner att utveckla och ytterligare några miljoner per år att hålla igång, säger kommunpolitikern Anders Wernesten.

Kommunen har som mål att halvera antalet skador fram till 2015, vilket Wernesten konstaterade kanske är naivt. Barnolyckorna halverades redan från 2011 till 2012. För övriga områden finns inga säkra siffror.

- Men vi vet att det inom vissa områden ökat. Nu har vi hamnat i läget att vi lägger mer tid på att ta fram siffror än på att förebygga. Det känns inte bra.

Tjörns kommun beräknar att skadorna kostar nästan 100 miljoner om året, varav hälften finansieras direkt av kommunen.

- För att minska olyckor och skador måste politik och verksamhet gå i takt, sa räddningschef Carl-Ian Bissmark.