"Vi har byggt staden men inte samhället"

Malmö växer i rask takt. Vi har byggt staden men inte samhället, säger  trygghets- och säkerhetsdirektör Per-Erik Ebbeståhl. Foto: Patrick Persson.

– Malmö har på kort tid omvandlats från en stor stad till storstad och har inte hunnit med den sociala delen. Vi har byggt staden men inte samhället, säger Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö.

För drygt två år sedan pågick skottdåden som skrämde många. Runt gångna årsskiftet sköts sex personer ihjäl på drygt två månader.

Man kan ju undra hur lätt det är att jobba med trygghet och säkerhet i stan.

– Säger jag att den bild som ges av Malmö i övriga landet är överdriven, då tror man att jag döljer något. Men det är vad vi anser. Vi har inga problem med våld och mord, däremot har vi jätteproblem med att bygga det långsiktiga samhället, något som vi det senaste året verkligen har kraftsamlat kring.

Största utmaningen för att skapa ett tryggt och hållbart samhälle är segregeringen och utanförskapet, vilka i sig föder en våld och brottslighet.

– På ena sidan finns Limhamn och Västra hamnen, på andra sidan Rosengård och Fosie. Skillnaden i skolresultat och inkomst är mycket stor och det enda det gynnar är vi-och-dom-känslan, säger Ebbeståhl.

– Dessutom finns parallella samhällen i Malmö. Som individ behöver du arbetsmarknad, bostadsmarknad och rättskipning. Men det finns de som har sina egna lagar och som officiellt har inkomster de inte borde klara sig på, men klarar sig gör de.

En kommission med 14 forskare och experter på Malmö har i uppdrag att hitta lösningar hur Malmö ska minska segregationen. I dag ökar den.

– Det är viktigt med mötesplatser och med tillit. Vi måste ha ett samhälle som är så tryggt att människor vill ta del av det.  Om du väljer att köpa en egen tvättmaskin för att slippa möta grannen i tvättstugan är det ingen bra lösning på sikt för tryggheten.

För att minska gapen i samhället konstaterar Ebbeståhl att det är viktigt att fler tar sig ur skolan med bra betyg, att utsatta människor ges möjligheter att stärka sin ekonomi. Han pratar om ett arbete på 20-25 års sikt.

– Det här är en fråga för hela staden. Vi använde en gammal undersökningsmodell från Räddningsverket där man i stället för att fråga vad som oroade ställde frågan vad som krävs för att känna sig trygg. Att man har jobb, är frisk och befinner sig i ett socialt sammanhang kom fram som viktigt, något som stärker individen.

Hur viktigt är det att människor ser samhällets trygghet och säkerhet och inte bara sin egen?

– Det är givetvis viktigt. Efter dödsskjutningen vid nyår samlades 10 000 människor spontant på Gustaf Adolfs torg och visade sin uppskattning för staden. Det var en markering för staden och mot våldet.

Samtidigt sätter bostadsföreningar grindar runt sina bostadsområden för att stänga ute obehöriga. Signalen blir knappast att samhället är tryggt.
– Jag kan inte tycka att det är bra. Ur ett samhällsperspektiv tror jag det långsamt motverkar sitt syfte.

Ännu längre från ruffiga bostadsområden är Victoria Park. Ett stängt bostadsområde i Limhamn där boende har gemensam tillgång till spa-anläggning, biograf, vinkällare med mera. Området markerar rikedom och exklusivitet. Kontrasterna kan knappast bli större.

– Segregering finns naturligt även på mindre orter, men här är det uttalat. Vi blir mer och mer ett individualistiskt samhälle, och då kan det tydligen vara jobbigt att träffa såna som inte är som jag.

Individualismen är ett av de hinder Ebbeståhl ser för att minska segregationen. Han tar skolan och värnplikten som två exempel.

– Skolan och valfriheten – vad vill man med den? Ska alla ta sig genom skolan eller vill man stärka de starka? Får vi välja skola väljer den starke inte en skola för alla utan en för starka. Vi kan i dag ta oss från förskola och genom universitet utan att träffa någon vi inte valt att träffa. Nedläggningen av värnplikten är fattat ur ett ekonomiskt perspektiv som jag förstår, men man ser inte de övriga perspektiven. Att värnplikten, där man tvingades blanda sig med andra, är borta är inte bra för ett sammanhållet samhälle.

På avdelningen för trygghet och säkerhet i Malmö finns 14 personer med en rad olika kompetenser som statsvetare, jurist, psykolog, brandingenjör, socionom. Avdelningen har ett brett ansvarsområde från intern säkerhet till krisberedskap. I stadsdelarna finns beredskapssamordnare, säkerhetssamordnare, trygghetsvärdar med mera.

Förebyggande arbete mot våld, droger och olyckor är långsiktigt. Samtidigt händer mycket som måste hanteras akut.

– Det påverkar förstås arbetet. Men vi har ett mycket bra samarbete med polisen och gemensam hållning i frågorna. Nu har vi en samverkansöverenskommelse om brottsförebyggande arbete i sex områden som ska klaras av på fyra år.

Dessutom pågår ett aktivt arbete att locka medlemmar ur gängkriminaliteten.

– Vi stöttar dem, lär dem hur samhället fungerar och hur de ska bli en del av det. Nu har vi 47 avhoppare med i arbetet. En del av dem behöver skyddad identitet.

När Kockums lades ner på 80-talet var Malmö på dekis, tappade befolkning och jobb. Nu bor där 70 000 fler (302 000) än 1986. Malmö är, enligt EUs statistikbyrå, en av Europas snabbast växande städer. Under 2000-talet har 32 000 fler flyttat till Malmö från utlandet än vice versa. Det finns 190 nationaliteter i kommunen.

– Den prägel de ger staden är sånt som svenskar åker utomlands för att uppleva. Och många unga svenskar flyttar hit, även barnfamiljer. Malmö har gått från slummigt till inne att bo i, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Annan statistik visar att var fjärde ung Malmöbo varken har arbete eller studerar. Och andelen är avsevärt större bland de med utländsk bakgrund. Hur påverkar det tryggheten?

– Det är ett problem som inte är hållbart på lång sikt. Trots befolkningsökningen minskar skattekraften. Malmö har hög barnfattigdom och låg utbildningsnivå. Jobben finns här, men de högavlönade bor i kranskommunerna. Den omställningen har inte klarats av.

– Samtidigt stämmer inte siffrorna riktigt, det är fler som arbetar. Många bor i Malmö men jobbar i Köpenhamn och är registrerade här som arbetssökande. Vårt problem är att de betalar skatt på andra sidan sundet.

Kommunen och polisen har redovisat statistik som säger att brotten minskar och tryggheten ökar. Annan statistik visar att vapenvåldet ökar. Det har dubblerats under de senaste fem åren och under 2011 hade Malmö 13 anmälningar om vapenvåld per 100 000 invånare, drygt sex gånger högre än rikssnittet.

Ebbeståhl och flera med honom är lite trötta på att när något händer i Malmö blir rubrikerna svartare och större.

– Göteborg har haft 42 skjutningar sedan i maj, men jag har inte sett något om att Göteborg är Sveriges Chicago, vilket Malmö brukar kallas.

Det kanske hänger samman med att Malmö ibland är lite utmanande, vill vara mer kontinentalt än ursvenskt, mer dynamiskt och spännande.

– Viljan att det ska vara lite spännande att bo i Malmö, att här händer det saker, kan förstås bli ett bekymmer ur ett trygghetsperspektiv. Men ändå är vi en av Europas mest expansiva städer, så något måste vi göra rätt, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Per-Erik Ebbeståhl

Ålder: 43.
Bor: Lund.
Yrke: Trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö stad.
Bakgrund: började som brandingenjör i Malmö brandkår, chef för säkerhet och beredskap, utredde bildandet av räddningstjänsten Syd, chef säkerhet och beredskap i Göteborgs stad, säkerhetsstrateg i Region Skåne.
Medlem i: IF Björklöven, Republikanska föreningen.

Tre frågor

1 Vad är trygghet och säkerhet för dig?

– Trygghet är subjektivt och kan betyda olika för varje individ. Därför är det ett begrepp som är svårt att använda. I Malmö finns många olika definitioner av trygghet. Säkerhet är mer en sakfråga som är grundläggande i samhället. Men de två står lite i motsats till varann. För mycket trygghet kan skapa otrygghet.

2 Vad påverkar Malmöbornas trygghet?

- Enligt en undersökning skapar skadegörelse, nedskräpning och buskörning mer otrygghet än våldet. Men frågan är kanske mer komplicerad. Vi vill gå djupare med undersökningen, se varför folk svarat som man gjort och om medborgarna håller med om resultatet.

3 Är det större risk att bli skjuten i Malmö?

- Inte det minsta. Många av skjutningarna är kopplade till gängkriminaliteten. De flesta av de mord som skedde runt årsskiftet var rena avrättningar. Däremot har vi problem med att det finns mycket vapen i omlopp. Malmö är en inkörsport för det som ska vidare in i Sverige och Norge. Därför är det lätt att få tag på alkohol, droger och inte minst vapen.