Teknik för bättre olyckshjälp
Bättre och snabbare omhändertagande vid olycksplats med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik.
Det är huvuduppgiften för utvecklingscentret Tucap som finns på Lindholmen i Göteborg.
GÖTEBORG
Överföring av realtidsbilder för bättre bedömning av vårdbehov och för effektivare ambulansdirigering är en av de möjligheter som Tucap (tekniskt utvecklingscenter ambulans- och prehospital vård) kikar på.
Lindholmen Science Park driver och utvecklar centret i samarbete med SOS Alarm. Målet är att skapa en arena för forskning och teknisk utveckling inom prehospitalvård där samhället och näringslivet kan samverka.
– En anledning till att verksamheten förlades till Lindholmen är att MSB är aktivt här, det drar till sig relaterade områden, säger Bosse Norrhem, projektledare för Tucap.
Centret har genomfört flera projekt och har ytterligare på gång. Ett försök har gjorts med vilken nytta videobilder överförda från skadeplats till larmcentral kan ha.
Tester genomfördes förra året då ambulanshelikopter i Västra Götaland skickade över videobilder till larmcentralen för att ge en bättre lägesbild.
– Vi kom fram till att det är mycket bra med bilder, även om de kanske inte att alltid behöver vara rörliga. I dag kan sjuksköterskor på SOS Alarm inte ta emot bilder, men tjänsten efterfrågas av både dem och ambulanssjukvården. Nu är det upp till Västra Götalands-regionen och SOS Alarm om man vill satsa vidare på tekniken, säger Bosse Norrhem.
Tillgång till bildöverföring kan även vara intressant för dirigeringen av ambulanser, anser Norrhem.
– Trafikverket har kameror vid genomfartsleder som är intressanta. Realtidsbilder kan exempelvis ge information om köer i Tingstadstunneln och operatören kan då med stöd av bilder dirigera ambulansen till snabbare vägval.
Hur stämmer bedömningen av olyckan? Det är en annan fråga.
Ett projekt är på gång i Västra Götaland där SOS Alarms primära bedömning ska jämföras med den sekundära bedömning som ambulanssjukvårdare gör på olycksplats.
– Tanken är att sjukvårdspersonalen med Rakelterminal ska skicka in sin bedömning till SOS som då får en återkoppling av sin egen bedömning. Beskedet kan skickas in efter att larmet är avklarat, patienten måste förstås tas om hand först, men det viktiga är att det är den initiala bedömningen som skickas tillbaka.
Förhoppningen är att se ett mönster hur operatörer bedömer olika lägen, vad som eventuellt är problem och därmed kan förbättras.
Bosse Norrhem ser också möjlighet att utveckla kartläggningen till att även omfatta den bedömning som görs på akuten och det slutliga utfallet av olyckan.
Är ambulanserna bra fördelade över sitt ansvarsområde?
Det kartläggs i projektet prognostiserat läge som drivs tillsammans med landstingen i Västra Götaland och Östergötland. Syftet är att förbättra ambulansstyrningen.
– SOS Alarm lagrar alla data och det här arbetet bygger på historiska data om ambulansrörelser. Svaren vi får är i vilka områden det oftast är bra respektive dålig täckning med ambulanser och då indikation på var förstärkning behövs, säger Bosse Norrhem.
Uppdraget är att utveckla två testapplikationer, över kort respektive lång tid.
Det korta perspektivet ger en bild över var ambulanserna i ett län eller en region beräknas befinna sig inom en-två timmar och är främst tänkt som stöd för ambulansdirigenter på SOS Alarm.
Det långa perspektivet ger prognos om förväntade ambulansflöden för tre-nio månader fram, riktar sig i första hand till ambulanschefer och verksamhetsansvariga på landstingen.
Historiken tar dock inte hänsyn till larmfrekvens, men det kan kanske antas hänga samman med var fordonen oftast befann sig.