Samhällsviktig verksamhet listad

I arbetet med Styrel, där elen ska styras dit den bäst behövs vid en allvarlig elbrist, har MSB tagit fram ett inriktningsdokument med förslag hur elanvändare ska prioriteras.

Dokumentet ska ses som en rekommendation med en prioriteringslista i åtta klasser.

– Det handlar om övergripande mål för samhällets säkerhet där prioritering ligger på att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och våra grundläggande värden, exempelvis demokratifrågor, säger Gellerbring.

Regeringen har hörsammat förslaget och prioritetsklasserna har lyfts in i en ny förordning, Förordningen om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (2011:931).

Den högst prioriterade klassen innehåller elanvändare som på kort sikt har stor betydelse för liv och hälsa, MSB har exemplifierat med akutsjukvård samt akuttjänstgörande polis och räddningstjänst. Den lägst prioriterade klassen kategoriseras som övriga användare, i MSBs exempel bland annat bostäder. Det är den klass som vid en brist först kopplas bort.

– Där kommer konsekvenserna först vid en frånkoppling. Men vad det innebär vet vi inte riktigt och måste skaffa oss mer kunskap om. Det handlar bland annat om hur prioritering sker inom klassen.

Med dokumentet som stöd har kommuner och länsstyrelser, med de senare som samordnare, listat vilka verksamheter som är samhällsviktigast i deras län.

Här finns även motsvarande uppgifter lämnade från landsting och centrala myndigheter.

Resultaten från länen har lämnats över till elnätsföretagen som ska planera eventuell frånkoppling av elkraft och till Svenska Kraftnät som är den myndighet som beslutar om frånkoppling.

– Det har varit stort engagemang och mycket arbete har lagts ner på identifiering och prioritering.

Under arbetets gång har det konstaterats att översynen av vilka verksamheter som är samhällsviktiga medfört en påtaglig bonuseffekt – det blir stöd för övrig krisberedskap.

– Även vid andra allvarliga händelser – exempelvis översvämningar, stormar, it-attacker och pandemier – är nu viktiga verksamheter identifierade. Man får göra olika prioriteringar beroende på scenario, men vägledningen finns där.

Energimyndigheten ansvarar för att initiera en översyn av Styrel vart fjärde år och numera finns laglig grund för att praktisera systemet.

Den paragraf i ellagen som tidigare sa att begränsning eller avbrytande av el ska ske rättvist vid elbrist, har ändrats till att samhällsviktiga elanvändare ska prioriteras.

Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet för landets elförsörjning och kräver att frånkoppling vid elbrist ska kunna ske inom 15 minuter för att inte system eller utrustning ska riskera att bli förstörd.

– Få elnätsföretag har beredskap att klara det i dag. Tillsvidare får man koppla bort stora geografiska områden och sedan koppla tillbaka elledningar efter planen om vilka som är högst prioriterade. Det som måste till är att man får fjärrstyrd från- och tillkoppling och ständig bemanning av driftcentralerna, vilket de största företagen har.

Vid order om frånkoppling handlar det om cirka 2 000 megawatt som ska kunna frigöras.
– Det motsvarar ungefär två kärnreaktorer, säger Bo Gellerbring.

Styrel

• Styrel är ett planeringssystem för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist.
• Vid en allvarlig elbrist finns risk  att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av landet. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare.

Prioritering elanvändare

• Listningen över samhällsviktiga elanvändare är indelad i åtta klasser och avsedd som stöd för prioritering vid elbrist.
• Användare klass 1 är viktigast, klass 8 de första som blir frånkopplade vid elbrist.
  MSB har i sitt inriktningsdokument gett exempel på verksamheter inom respektive prioritetsklass. De är stöd för bedömning. Lokalt kan andra bedömningar göras.
  MSBs exempel:

1. akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg utsatta grupper.
2. ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten och avlopp, vissa finansiella system, radio/TV, elektroniska kommunikationer, vissa transporter.
3. primärvård, dagmottagningar, läkemedelsförsörjning.
4. betalningsförmedling, transporter, livsmedelsförsörjning.
5. massa- och pappersindustri, gruvor, raffinaderier, järn- stål- och större verkstadsindustri.
6. sophantering, kemisk industri.
7. arkiv, museer, objekt på Unescos världsarvslista.
8. boende, små till medelstora företag.