Öckerö samordnar alla larm

ÖCKERÖ
Det ska ge snabbare och bättre service för invånarna. Och ökad trygghet.
Beredskapspersonal i Öckerö larmas mer än 7 000 gånger på ett år. Hittills har yrkesgrupperna åkt på ”sina” larm.

Men nu är de gemensam resurs.

– Det handlar om att kraftsamla de resurser vi har. Ökat internt samarbete är mycket intressant. Specialisten som behövs kanske inte finns på förvaltningen men ofta i kommunen, säger räddningschef Kenneth Ericson.

Syftet är inte att personal ska utföra jobb de inte är utbildade för. Däremot ett ökat samarbete, stötta varandra och nyttja rätt kompetens.

Exempelvis har ansvarig för den kommunala sjukvården sagt att sjuksköterskor i beredskap givetvis ska åka på IVPA-larm. Och i vissa fall kan den som är närmast kontrollera larmet, exempelvis om det verkligen brinner vid ett automatlarm.

Centralt i larmsamordningen är digital teknik, en kommunal server som är programmerad efter de olika förvaltningarnas uppgifter och kompetenser och där man kan larma varandra.

– Vi får ihop larm och ledning och allt skräddarsys. Vill räddningstjänsten ha med en VA-tekniker i tidigt skede kan vi omgående nå personen i beredskap.

En annan vinst är att kommunen kan minska avgifterna till olika larmcentraler. Den investering som gjorts i servern beräknas betala sig ganska snabbt.

– Det har rullat mycket pengar i det systemet. Sambruket gör oss snabbare, vilket också är lönsamt.  Varje minuts fördröjning av ett olyckslarm beräknas ju kosta 6 000 kronor. Men det ekonomiska är en bonus. Det är att vi kraftsamlar för att dra åt samma håll som är den riktiga vinsten.

Larmsamordningen inrättades i april och i höst kommer Öckerö även att inrätta Tib (tjänsteman i beredskap). Tiben kommer att samarbeta med medborgarkontoret dit invånarna under dagtid framför behov av åtgärder.  Tib-ansvaret läggs på räddningstjänstberedskapen.

– Det passar vår kommun. Jag har under beredskap i snitt två larm per vecka och bra betalt för det. Varför skulle jag inte även kunna ta ett Tib-larm per dag? säger Ericson.

Revisionsföretaget Ernst & Young har gjort översynen åt Öckerö kommun och har även tittat på ett ökat samutnyttjande av personal, materiel och utrustning. Det bedöms också intressant, men inte lika enkelt att utföra. Enstaka åtgärder genomförs dock redan.

– Hemtjänsten har haft ett avtal med ett båtföretag att köra dem till öarna vid larm, det har kostat 600 000 om året. Nu har vi på Riskhanteringsenheten en båt och kan göra jobbet gratis.

En annan åtgärd som diskuteras är att utrusta räddningsfordon med akutväskor, då kan sköterskor eller läkare som befinner sig i närheten snabbt ansluta till en olycksplats och ha utrustning att jobba med.

– Det finns mycket som kan samordnas, egentligen är det bara fantasin som sätter gränser.

Öckerö har diskuterat sambruk av jourer sedan 2004. En tidig tanke var att koppla det samman med införandet av Rakel.

–  2008 sa KBM att sambruk och Rakel inte hängde ihop. Men numera släpps ju fler in i Rakel och jag tror vi kommer att öka antalet Rakelstationer från 38 till 70, det kommer att underlätta sambruket, säger Kenneth Ericson.

Räddningstjänsten bytte för flera år sedan namn till Riskhanteringsenheten, bland annat för att man anser att räddningstjänst är en aktivitet, något som startas när något har hänt.

–  Räddningstjänst är inget vi ska driva som egen fråga. Vi är en stödfunktion i kommunen. I framtiden kan jag tänka mig att vi organisatoriskt samordnas med fler i kommunen och varför inte bli trygghetstjänsten. Ska vi flytta vår verksamhet någonstans så är det till vården, vi är ett vårdande yrke.

MSB deltar för nationellt intresse

MSB har varit med och finansierat stora delar av det arbete Ernst & Young genomfört i Öckerö.

Myndigheten vill få ett nationellt intresse för att utveckla samordningen inom kommuner och ser Öckerö som ett gott exempel.

– Många kommuner har inte någon bra koll på hur många larmfunktioner de har och hur många anställda som finns i beredskap och det är ganska konstigt. I Öckerö försöker man jobba bredare, använda rätt kompetens vid larm och det ger en bättre samlad bild av vilka resurser som finns. Ett sånt här arbete kräver bra samarbete mellan förvaltningar, det har man i Öckerö, säger Björn Sund på MSB.

Han poängterar också att samordning kräver att personalen vet vad den ska göra.

– Om hemtjänsten åker på brandlarm måste de veta vad de ska göra i första läget. Men att få fler att göra små saker i starten för att minska konsekvenser, det hänger ihop i det här arbetet. Dessutom har samordningen kopplingar till både Rakel och Fip (förstainsats-person).

I översynen krävde MSB också att det skulle finnas med jämförelser från andra kommuner. Ernst & Young har tittat på bygget av Trygghetsstation i Nyköping, hur Tjörns kommun använder Tib och central samordning av tekniska larm i Munkedal och Lysekil.

Fakta/Larm och beredskap

• Öckerö kommun har 31 larmtyper som 2011 genererade 7 105 larm och 8 105 mantimmar.
• Trygghetslarmen är i mängd helt dominerande, stod för 80 procent. Därefter följde hälso- och sjukvårdsinsatser, tio procent. Mest mantimmar lades på trygghetslarm (35 procent) och avloppsfel (22).
• Kostnaden för larm och hanteringen av dem uppgick till 9,2 miljoner kronor, eller 740 kronor per invånare. Räddningstjänsten stod för största delen av kostnaderna.
  Räddningstjänsten hade 192 larm. Sjukvårdsstöd (IVPA och hjälp till ambulans) stod för 60 procent.
• Jour och beredskap finns för räddningstjänst, sjuksköterska, handikappomsorg, hemtjänst, fastighetsskötare, väg och vatten, reningsverk, snöröjning och färjetrafik. Kvällar och helger finns normalt 18 personer i jour eller beredskap. Över året totalt 111 800 mantimmar.