Nytt ledningskoncept utvecklar länsstyrelserna

MSB har i samarbete med Sogo (samordningsområde geografiskt områdesansvar) startat arbetet och målgruppen är viktiga chefer och beslutsfattare som måste samverka vid stora olyckor och kriser.
Det svenska krisledningssystemet är decentraliserat och bygger på närhets- och ansvarsprincipen. Att leda arbetet effektivt vid en stor händelse med många aktörer, privata och offentliga är en utmaning.

– Det har saknats koncept för att hantera den helhet av aktörer som länsstyrelserna måste jobba med i och med sitt geografiska områdesansvar, säger Christian Uhr, MSB.

Ett sådant koncept har MSB tagit fram och det bygger till stora delar på erfarenheterna från forskningsprojektet Ledning av storskalig räddningstjänst och krishantering som genomfördes av forskarna Lars Fredholm och Christian Uhr, MSB.
– Det handlar om sammanhang där en helhet av olika aktörer ska inriktas och samordnas utan att någon har befälsrätt över någon annan. Oavsett hur mycket man skulle centralisera ledning kommer alltid denna situation att uppstå i praktiken.

Enligt Christian Uhr handlar ledning om att förstå vad som händer, förstå vad som behöver göras, och slutligen påverka resurserna i det system som ledningsfunktionen har att hantera för att uppnå önskvärt resultat.
– Ledningsarbete sker oftast i nätverksformationer mellan beslutsfattare från olika organisationer. I stället för att prata om ledning i en hierarkisk organisation, gäller det att hitta former för att hantera ledningsproblematik i nätverk där beslutsfattare från olika organisationer är noder i nätverket, säger Lars Fredholm.

I traditionell ledning tänker man sig lätt en chef som ger order neråt i organisationen. Forskningen har funnit att i verkligheten är förhållandet ofta det motsatta, mycket underifrån-uppåt-agerande.
– Kommunerna agerar i enlighet med närhetsprincipen och för länsstyrelsen, som har områdesansvar för att samordna alla aktörer, gäller det att ta hand om skeendet underifrån och samordna det så att det blir en vettig lösning av helheten.

Ett annat viktigt ingångsvärde i konceptet är vad som kallas emergenta fenomen.
– Det finns planer, men vi vet att planer fungerar inte hundraprocentigt utan det uppstår lösningar i stunden som kan vara rationella – eller irrationella – men det gäller att kunna analysera och ta vara på dessa lösningar.

Regeringen har i en proposition kompletterat ansvarsprincipen med att alla aktörer ska ansvara för en helhet i en situation och inte bara sitt stuprör.
– Vi trycker väldigt mycket på att de ingående aktörerna, om det nu är räddningschef, polischef, länsstyrelserepresentant eller vad det nu är, inte bara känner ansvar för sin egen uppgift utan också för att hantera den helhet som består av alla aktörers aktiviteter, säger Lars Fredholm.

MSB har valt att kalla arbetet utvecklingsprocesser och idealmodellen består av sex mötestillfällen på två dagar och mellanliggande arbetsperioder. Vid mötestillfällena medverkar forskare och man diskuterar hur forskningsresultat kan vara till nytta. Man diskuterar också mål och hur samverkan konkret ska ske i länet.
I mellanperioderna ska deltagarna arbeta med uppgifter, inläsning av litteratur och med konkreta lösningar om hur samverkan kan ske i länet. Modellen är i grunden dialoger om hur utvecklingsprocesserna ska anpassas till respektive läns förutsättningar och önskemål.
– Arbetet inleddes förra året med Blekinge, Halland, Västernorrland och Örebro län. Flera län påbörjar motsvarande utvecklingsprocesser nu i höst. Det pågår även förberedelser för att anpassa stödet till nationell samordning och inriktning för centrala myndigheter. Vi planerar även att anpassa konceptet för att kunna användas som stöd till utvecklingen av kommunernas geografiska områdesansvar, säger Lena Johansson, MSB, sammanhållande för utvecklingsprocesserna.

I en utvärdering som gjorts är omdömena mycket positiva.
– Det är jätteintressant för vårt län att delta i utvecklingsprocessen. Det har varit otroligt givande, framförallt för de från övriga samverkansaktörer. De har verkligen fått en mycket mer förklarande bild av länsstyrelsens roll; vad det innebär att vara geografisk områdesansvarig myndighet när det händer något, säger Håkan Söderholm, beredskapsdirektör Västernorrlands län.