När hela samhället drabbas av krisen

KALMAR
Det är tidig morgon på länsstyrelsen i Kalmar. Larm om höjd beredskap gick 06.18 och ledningscentralen i källaren började snabbt fyllas med folk.

Klockan åtta håller stabschef Anna Norlén sin andra genomgång, vakthavande befäl Johan Winroth har redan blivit intervjuad av lokalradion. Kalmar län är på fötter för att ta hand om krisen.

– Larmskedet fungerade mycket bra, alla stationer bemannades som de skulle och vi fick en lugn övergång från vakthavande befäl till en arbetande stab, sa landshövding Sven Lindgren.

Därmed var Samö-KKÖ med runt 6 000 deltagare igång. En övning alla inblandade visste skulle bli den största och längsta de varit med om. Det fanns säkerligen både förväntningar och farhågor.

Olycka på kärnkraftsverket i Oskarshamn var en förutsättning. Kris för elförsörjningen, svaj på finansmarknaden, svårigheter för livsmedelsbranschen och oro i samhället med tilltagande kritik mot myndigheter var likaså uttalat på förhand.

Men vad skulle det innebära?

Och hur skulle kommunikationen klaras, vilket hade pekats ut som den kanske mest resurskrävande uppgiften.

Spelet bredde ut sig på ett sätt som tidigare inte skett. Knappast någon kunde överblicka övningen och det komplexa skeendet. Det kunde bidra till känsla av otillräcklighet, men också öka realism och engagemang.

MSBs kärnenergiexpert Mats Ardbreck var närmast parkerad i SVTs TV-soffa. Nyhetssändningar gick ut minst en gång i timmen. På sociala medier växte oron. Uppmärksamheten och signaler från allehanda håll satte press på beslutsfattare.

Länsstyrelsen i Kalmar var navet, där var lokala övningsledare inledningsvis inte nöjda med hur vissa övningsdeltagare skötte informationsfrågor.

– Det finns myndigheter som vi funderar över varför de inte informerar, men det är inte vår sak att rätta dem, sa Kristina Olsson, till vardags vid länsstyrelsen i Skåne.

Övningsledarna bad i stället om ökat tryck med informationsfrågor från motspelet i Enköping.

Anna Norlén, beredskapsdirektör i Kalmar, konstaterade att information är en av de frågor man måste jobba vidare med.

– Informationssamordningen måste drivas på mer. Vår struktur i organisationen kan vi också jobba vidare med. Själva räddningsledarskapet är jag nöjd med.

Arbetet i länsstyrelsens ledningscentral gick lugnt och metodiskt tillväga.

Är det lika lugnt vid en riktig kris, när vetskap finns om att människors liv kan vara hotade och adrenalinet pumpar på? Landshövding Sven Lindgren tyckte det var bra att alla behöll lugnet.

– Det finns ett kinesiskt talesätt som säger att den som har bråttom jobbar långsamt. När drar man av skosnörena? frågade han retoriskt.

I stadshuset, några kvarter från länsstyrelsens borg var krisledningen också tidigt igång. En mottagningsstation, för att ta emot folk i nöd, hade öppnats men bemanningen fallerade. Kommunchefen Roland Karlsson fick frågan varför man beslutat öppna stationen utan att resurser var säkrade.

– Vi fick besked om att det redan fanns folk som behövde hjälp där, därför tog vi beslutet.

Säkerhetssamordnare Peo Carlsson konstaterade rent generellt:

– Ibland måste man ta beslut utan att veta alla fakta, det är viktigt. Och man kan inte veta allt.

Läget i Kalmar var akut och krävde akuta beslut. Bristen på bemanning löstes. Kommunen hade inte förlorat tid, några behövande däremot saknat stöd en stund.

– Det är jätteviktigt för oss att förbereda oss för större händelser. Och en stor uppgift är att sudda ut missförstånd, vilket det varit en del. Exempelvis vad höjd beredskap och haverilarm betyder för oss. Det hade krisledningen inte riktigt grepp om inledningsvis, sade Peo Carlsson.

Den kris som först drabbade Kalmar län eskalerade ganska snabbt och skakade om Sverige i en nationell kris.

Hur vi klarade den vet nog ingen riktigt än. Det som skedde under närmare 35 timmar var som helhet inte överblickbart för någon. Nu fortsätter övningen med analyser, åtgärdsförslag ska tas fram.

Slutsatser presenteras på en presskonferens 23 mars.

Viktiga händelser

Ett axplock av viktigare händelser i scenariot för övningen.

2 februari

• 04.55 driftsstörning vid kärnkraftverket i Oskarshamn, höjd beredskap.
• 06.18 VMA. Reaktor 1 och 2 har stängts av. SOS larmar
• 08.20 nedtyngda ledningar efter snöfall, 2 000 utan ström i Kalmar län.
• 09.15 boende i kärnkraftsområdet flyr sina hem.
• 09.50 allvarlig trafikolycka (två döda) minskar framkomlighet nära kärnkraftverket.
• 11.55 all båttrafik i området Västervik-Oskarshamn avspärrad.
• 12.45 brandlarm reaktor 1. En död och åtta skadade.
• 14.22 stora delar av Öland helt utan el. Elsituationen allt värre i hela södra Sverige.
• 14.30 utrymning inom tre kilometer från kärnkraftverket.
• 17.40 haverilarm reaktor 3.
• 18.35 utrymning inom 15 kilometer från kärnkraftsverket.

3 februari

• 02.00 härdsmälta, radioaktivt utsläpp från kärnkraftsverket.
• 03.24 evakuering av 2 500 invånare i Oskarshamn.
• 03.30 tusentals kvarlämnad boskap riskerar avlivas som följd av evakueringen av människor.
• 08.00 Ringhals utanför Varberg stänger en reaktor på grund av den allvarliga elsituationen.
• 15.15 elnät över hela landet stängs på grund av svår elbrist.