MSB bevakar omvärlden – dygnet runt

Varje morgon hålls en stabsorientering på telebild mellan orterna för att koordinera myndighetens lägesbild. Lägescentralerna är bemannade 8-18 vardagar på den ort som har Tib, övrig tid råder beredskap. Foto: Gunno Ivansson.

En rapport över situationen i Sverige och förhållanden i omvärlden som kan påverka oss levereras dagligen, och vid avvikelser i omvärlden, till Försvarsdepartementet och kansliet för krisberedskap på Statsrådsberedningen.

Kärnan i omvärldsbevakningen är Tjänsteman i beredskap, Tib, som tillsammans med en stabsoperatör har beredskap dygnet runt. Tib är kontaktpunkten (Point Of Contact) in till MSB för alla aktörer, både nationella och internationella.

Omvärldsbevakning finns både i Stockholm och Karlstad och Tib-funktionen växlar veckovis mellan orterna.

Myndighetens lägesbildsfunktion har lägescentraler i både Karlstad och Stockholm.  Vardagar – eller vid behov – hålls en stabsorientering på telebild mellan orterna för att koordinera myndighetens lägesbild. Lägescentralerna är bemannade 8-18 vardagar på den ort som har Tib, övrig tid beredskap.

– Vi följer regelbundet svenska nyhetskanaler, BBC World News, CNN och AlJazira plus att vi har tillgång till en av SOS Alarms tjänster där man på en karta kan se var olyckor har inträffat. Dessutom ett antal webbsidor, säger Johanna Rask, en av de som arbetar som Tib i Karlstad.

Dokumentation sker bland annat i det webbaserade informationssystemet Wis.

– Syftet med omvärldsbevakningen är att inhämta information och skapa en lägesbild – och i förlängningen en samlad lägesuppfattning – som man kan agera utifrån, säger Roger Karlsson, verksamhetsansvarig för omvärldsbevakning.

Tib ska kunna initiera och samordna det inledande arbetet vid en händelse, men har ett antal beredskapsfunktioner som stöd. Både KBM och Räddningsverket hade egna beredskapsorganisationer.

– Beredskapsorganisationen ska nu utvecklas utifrån MSBs uppdrag och verksamhetsbehov, säger Per-Åke Mårtensson, chef för enheten omvärld och beredskap.

De tolv beredskapsfunktioner följde med vid sammanslagningen ska bli betydligt färre. Det minimum av beredskapsfunktioner man kommit fram till krävs är Tib, stabsberedskap, informationsberedskap, Krisinformation.se, IT-beredskap, materielberedskap och personalberedskap.

Två beredskaper som föreslås nerlagda är chef i beredskap och räddningstjänstberedskapen.

Förslaget bygger på en beredskapsorganisation i enlighet med likhetsprincipen och beslut som tidigare togs av chef i beredskap ska tas av ansvariga chefer i linjeorganisationen. Räddningstjänstberedskapen kommer att hanteras av Tib med stöd av sakkunniga i myndigheten som ska finnas på listor över personal inom olika kompetensområden.

– Man kan gå två vägar, antingen bygga upp en stor beredskapsorganisation eller bygga på linjeorganisationen. Linjeorganisationen är uppbyggd för att klara även vårt insats- och samordningsuppdrag och generaldirektören tog ett inriktningsbeslut att Tibs uppdrag och kompetens ska förstärkas med sakkunniga. Det handlar också om ekonomi, säger Per-Åke Mårtensson.

Enligt Roger Karlsson, verksamhetsansvarig för omvärldsbevakning, kommer 70 procent av förfrågningarna till räddningstjänstberedskapen under dagtid.

– Med tanke på den bredd som MSB har är det inte rimligt att en Tib ska kunna täcka in allt och därför knyts sakkunniga till funktionen. Det finns också tekniskt stöd, till exempel Rib.

– Vi finns på två platser geografiskt men vi har en gemensam lägescentral. Fördelen med att finnas på två orter är en automatisk redundans – att om den ena skulle gå ner kan vi bemanna den andra, säger Per-Åke Mårtensson, som anser att MSB har en god beredskap.

– Den är tillräckligt bra – men den är sårbar eftersom vi är i en utvecklingsprocess. Vi prövas dagligen.