Nyhet

Skyfall kickade i gång Jönköpings beredskap

Sommarens svåraste översvämningar drabbade Jönköping, Lilla Edet och Mjölby.

För MSB:s del, och även EU:s, är den förstnämnda mest intressant.

–  Där behövde samhällets beredskap kicka i gång på bredare front, säger Maja Coghlan på MSB.

I Lilla Edet fick E45:an stängas av på grund av stora regnmängder som underminerade vägen och i Mjölby kommun orsakade ett regnoväder att bostäder svämmades över.

Skyfallet i Jönköpings län 10 juli sticker dock ut. Vattenmassorna påverkade vägar, bostäder och industriområden. Människor blev evakuerade, sjukhuset gick upp i stabsläge (dock utan att det påverkade patientverksamheten) och avlopp bräddades, vilket påverkade vattenkvaliteten i Vättern.

MSB har därför gett Länsstyrelsen i Jönköpings län i uppdrag att utreda konsekvenserna av översvämningarna i Jönköping, inklusive länets beredskap för extrema skyfall.
– Anledningen till att vi enbart gått ut med en hemställan (formell begäran) till Jönköping är de många effekterna av översvämningarna där, säger Maja Coghlan, som arbetar med naturolyckor på MSB.

– MSB har en roll att följa upp och säkerställa att det finns en beredskap. Det ska bli intressant att se hur väl samhället var förberett för skyfall och vad det får för konsekvenser när det slår så här brett, fortsätter hon.

Enligt Maja Coghlan har sommaren varit ganska normal ur skyfallshänseende. Förra sommaren, med stormen Hans och perioden därefter med mycket nederbörd, skickade MSB ut fem stycken hemställningar.
Det kallar hon extremt — än så länge.
– Den här typen av händelser kommer inträffa oftare i framtiden och påverka fler människor.

Länsstyrelsen i Jönköpings län fick en hemställan även i fjol. Den gången fokuserade utredningen på Storån och Lagan inom Gnosjö och Värnamo kommuner, men även temaparken High Chaparral berördes. Då var det en blöt vinter, med temperaturer som korsade nollan fram och tillbaka. En del av nederbörden föll som snö, som smälte och orsakade ännu mer vatten på marken när nederbörden sedan föll som regn.

Resultatet blev en hård yta med snabbare översvämningsförlopp.
– Vi kommer säkert få se fler av den typen av översvämningar också framöver, tror Maja Coghlan.

Däremot kallar hon Sverige jämförelsevis lyckligt lottat, som genom landets geografiska förutsättningar inte är lika utsatt som Centraleuropa. Där är flash floods vanliga, det vill säga när det kommer stora mängder vatten väldigt snabbt och vattendragen svämmar över.
– I Sverige har vi många sjöar som dämpar och bromsar in vattnet. Terrängen är dessutom inte jättebrant, förutom i fjällen — men i svenska fjällen bor inte lika många människor som i dalgångarna i exempelvis Tyskland och Österrike.

Å andra sidan innebär det att Sverige heller inte har vana och beredskap att hantera extrema händelser likt dem som utspelat sig i Polen, Österrike, Tjeckien och Rumänien under hösten.

Maja Coghlan nämner vikten av samhällsplanering.
– Skyfallsfrågan är något vi behöver tänka mer på och implementera fullt ut i samhällsplaneringen. Många kommuner jobbar jättehårt med frågan, men långt ifrån alla. Det ligger i kommunernas intresse att se till att rätt saker byggs på rätt ställen och att befintlig bebyggelse skyddas.

Vid en hemställan har länsstyrelsen sex månader på sig att göra utredningen, vilket även innefattar åtgärdsförslag.
– Det finns inget juridiskt krav från MSB att dessa åtgärdsförslag genomförs. De behöver heller inte bara vara riktade mot länsstyrelsen själva, utan kan också inkludera lokal och nationell nivå.

MSB ska i sin tur rapportera vidare till EU, i enlighet med översvämningsdirektivet.

Översvämningsdirektivet

EU:s översvämningsdirektiv har funnits sedan 2007. Syftet är att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa och skydda miljön, vårt kulturarv samt ekonomisk verksamhet.
Förordningen innebär också en skyldighet för medlemsländerna att hämta erfarenheter från inträffade händelser och rapportera in information om konsekvenser när större översvämningar inträffar.