Nyhet

416 ton skum med PFAS insamlat

416 ton hälso- och miljöfarligt brandsläckningsskum med PFAS har samlats in från landets räddningstjänster.

Det är MSB och Naturvårdsverket som under 2022-23 via sina regleringsbrev haft uppdraget. Projektet har inneburit att inventera, samla in, göra provtagning och destruera skumvätska.

– Det minskar den framtida risken för att skumvätska med PFAS kommer ut i vår miljö. Detta är ett sätt att förebygga och minska risken för nya PFAS-förorenade områden, säger Marcus Vilhelmsson, enhetschef för brand och räddning på MSB.

416 ton brandsläckningsskum motsvarar cirka tio ton rent PFAS som samlats inför destruktion. 111 räddningstjänster lämnade in sitt brandsläckningsskum. Kostnaden för insamling och destruktion hamnade på 12,3 miljoner.

Det konstateras att arbetet är kostnadseffektivt. Samla in och destruera brandsläckningsskum kostar mycket mindre jämfört med kostnaden att sanera ett förorenat område.

– Det är inte bara väldigt svårt, det kan dessutom kosta hundratals miljoner kronor, säger Markus Klar handläggare på avfalls- och kemikalieenheten på Naturvårdsverket.

Kommunala räddningstjänster har använt brandsläckningsskum som innehåller PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, i över 50 år. Stora lager av detta släckmedel fanns ute hos landets räddningstjänster som beredskap mot framför allt olyckor med olja, bensin och kemikalier.

PFAS fungerar utmärkt i brandsläckningsskum eftersom det bland annat har en ”filmbildande” förmåga; det bildas snabbt ett tunt skikt mellan skummet och det som brinner, så att elden kvävs.

PFAS-ämnen är svåra att bryta ner och mycket farliga för hälsa och miljö. Användning av brandsläckningsskum som innehåller PFAS är den största kända punktkällan till PFAS i miljön. I slutändan kan PFAS hamna i dricksvatten och i mat. Endast några liter brandsläckningsskum kan förorena en mindre orts dricksvatten.

PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp av mer än 10 000 olika ämnen. Ämnena används bland annat till att impregnera textilier, livsmedelsförpackningar och läder, men också som ingrediens i exempelvis rengöringsmedel, målarfärg, skidvalla, kosmetika och brandsläckningsskum.