Sala inte förberett för skyfallet

När hon vaknade på söndagsmorgonen den 3 september insåg Elin Bjarnhagen att läget efter nattens regn var mycket värre än befarat. De 70 millimetrarna regn som SMHI förutspått hade blivit 120 millimeter.
– Vi kunde inte dimensionera utifrån prognosen eftersom den inte stämde överens med verkligheten, konstaterar hon.

En stor del av den samhällsviktiga verksamheten i Sala, såsom reningsverket, värmeverket och brandstationen, är byggda på lågpunkter där det samlas vatten.

Gator, vägar och källare var översvämmade, liksom reningsverkets bassänger. Stora mängder avloppsvatten flöt ut i Sagån, vilket innebar risk för magsjuka, och det trycktes även in vatten i värmeverket.

Det första Elin Bjarnhagen gjorde var att ta beslut om att gå upp i stabsläge för att få en överblick av situationen och se hur de kunde stötta verksamheterna.
– Vi stod inför ett enormt jobb. Senast Sala hade ett liknande scenario var på 60-talet. För oss tjänstepersoner i organisationen, och i den moderna krisberedskapen, var det ett helt nytt förlopp.

Omfattande pumpningsinsatser krävdes, inte bara för att få bort vattnet utan även för att det inte skulle fortsätta stiga.

Samtidigt var regnet i sig en bris jämfört med vad som skulle kunna hända om Sala silvergruvas dammsystem brast. Då hade Sala stått utan både värmeverk, reningsverk och järnväg, stora områden med bostadshus blivit förstörda och människors liv och hälsa varit i farozonen.

I samband med skyfallet var skog och mark redan väldigt mättad och det fanns en tillrinning till dammarna. Trots att regnandet upphört ökade nivån i dammarna konstant.
– Efter en sommar med väldigt mycket regn fylls dammarna upp och man försöker hela tiden reglera med utskov, det vill säga släppa ut vatten för att hålla så låga nivåer som möjligt. Men vid så här regniga somrar går det inte att tappa av i den takt vi vill, och med skyfallet ovanpå det var det avgörande hur snabbt vi fick pumpar och pumpningsresurser på plats.

Andra åtgärder var provisoriska dammbarriärer, och vägar som grävdes av för att vatten skulle kunna strömma ut från dammsystemen.

Elin Bjarnhagen påpekar det ironiska i att Sala redan innan skyfallet hade fem pågående projekt tillsammans med MSB för att förebygga naturolyckor, bland annat ska dammsäkerheten stärkas.
– Två av åtgärderna ska påbörjas inom en vecka, så regnet kom ju lite tidigt, så att säga. Men nu har vi testat pumparna och barriärerna innan de permanenta lösningarna kommer på plats.

Hon lägger till att det hela slutade förvånansvärt väl med tanke på förutsättningarna. Sala är en liten kommun med drygt 20 000 invånare och redan under pandemin blev det tydligt att personalresurser är en trång sektor.
– Bra samarbeten med externa aktörer och lokala företagare blir väldigt viktigt. Verksamhetschefer behöver förstå att man inte kan planera för krisen utifrån den befintliga personalstyrkan.

Till sin hjälp hade kommunen den här gången bland annat polis, region, räddningstjänst, Trafikverket, länsstyrelsen, MSB och Frivilliga resursgruppen. Även Mellersta militärregionen och Försvarsmaktens hemvärnsresurser kallades in för att få pumpar och barriärer på plats.
Med det sagt så drabbades ändå många privatpersoner och lantbrukare hårt av översvämningarna, i en del fall på grund av kommunens åtgärder för att stoppa vattnet. Det kommer krävas mycket jobb och pengar för att återställa de drabbade delarna. Den preliminära siffran ligger på mellan 80 och 100 miljoner.

Utifrån kommunens översiktsplanering väntar flera viktiga infrastrukturåtgärder i framtiden. Elin Bjarnhagen pratar om att dra nytta av krisen genom att bygga ett nytt Sala som är mer motståndskraftigt och robust.
– Min rekommendation är att man inte bygger ut befintlig samhällsviktig verksamhet på lågpunkterna, utan börjar titta på andra områden samt på
riskreducerande åtgärder.

Trots att Sala tidigare drabbats hårt av skogsbränder, säger Elin Bjarnhagen att de inte var tillräckligt förberedda för en kris av annat slag. Hon tycker det är förvånansvärt, med tanke på att det pratas mycket om klimatförändringar och att närliggande städer drabbats av översvämningar.

– Men tyvärr är det så att när man gått igenom en kris, då kan man just den krisen. Därför är det viktigt att ta del av andra kommuners utvärderingar och erfarenheter. Jag upplever dock inte riktigt att vi har rott iland det inom den kommunala verksamheten än.

– Däremot fick vi mycket lärdomar av den här händelsen. Det skarpa läget blev ett startskott för vad vi behöver göra framöver och jag tror det kommer finnas en helt annan systematik kopplat till krisberedskapsarbetet hädanefter.

Elin Bjarnhagen