A-skum akut giftigt
B-skums skadlighet för miljön har visat sig genom förorenade grundvattentäkter. En studie MSB och Kemikalieinspektionen låtit göra visar att A-skum inte nödvändigtvis är mindre akutgiftiga än B-skum. Vid 0,001 volymprocent av ett Cafs-skum i vattnet dör hälften av alla fiskembryon.
– Fiskembryon var den känsligaste arten som testades. Den koncentration som med säkerhet inte påverkar fiskembryon är mycket lägre än 0,001 volymprocent, kanske hundratusentals gånger lägre, säger Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet, som på uppdrag av MSB och Kemikalieinspektionen, genomfört studien.
Vid studien testades tre grupper av släckmedel, B-skum, A-skum och vatten med tillsatsmedel, det vill säga skärsläckaren med tillsatsmedlet X-Fog. X-Fog är inget skum utan innehåller salter. A- och B-klasskum innehåller tensider.
– Tensider använder vi varje dag i tvättmedel, diskmedel. Det tillsätts för att ändra vattnets ytspänning och öka tvättverkan. Tensider löser sig i vattnet men har förmågan att kapsla in ämnen som inte löser sig i vatten. En positiv effekt för släckning är att de bildar en täckande film, säger Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet.
Till skillnad från A-skum innehåller B-skum fluorbaserade tensider. Det gör tensiden stabilare, mer värmetålig och ger en effektivare sänkning av ytspänningen. Fluororganiska ämnen kallas PFAS-ämnen.
– Det finns otroligt många olika typer av PFAS-ämnen och flertalet har visat sig ha negativa effekter på både människa och miljö. Vissa påverkar immunförsvaret och kan ge testikel och levercancer. Det finns också en oro för att de kan orsaka kombinationseffekter. I och med att de har ytaktiva egenskaper kan de hjälpa andra ämnen att ta sig in i celler som annars inte skulle klara det. Till exempel dioxiner och PCBer.
I USA upptäcktes redan 1999 att PFAS-ämnen förorenat dricksvatten. I Sverige uppdagades det 2011. En undersökning för några år sedan visade att ett stort antal vattentäkter var förorenade av tensider och påverkade var fjärde svensk.
X-Fog är ett tillsatsmedel till vattendimma som består av oorganiska salter. I de allra flesta fall krävdes en större inblandning innan man fick en effekt.
– Marina bakterier tyckte väldigt mycket om X-Fog som fungerade som ett näringsämne. Det kan leda till en övergödningseffekt vid upprepade utsläpp på samma plats.
De fluortensider som finns i B-släckmedlen ger långtidseffekter på grund av att de är så svårnedbrytbara. Kommer de ut i naturen måste de på något sätt tas bort annars kommer de aldrig att försvinna. Det är både komplicerat och kostsamt.
– Den enda metod man känner till idag är förbränning vid över 900, helst 1100 grader. Det är kostsamt att förbränna vatten, det måste pumpas genom ett filter och sedan förbränns själva filtret. Uppsala stad gör det idag för de har fluortensider i sitt dricksvatten och får lägga ungefär tio miljoner kronor per år på sanering.
En i publiken undrade om det är lämpligt att som man gör vid en övningsstation i hennes kommun, låta släckvatten rinna ner till en ganska stor damm där det sedan får avdunsta.
– Nej, det skulle jag inte rekommendera. Det är inte bara PFOS vi pratar om, utan om en stor grupp PFAS-ämnen som används i brandskum idag och de kan mycket väl vara volatila.
Även om A-skum inte innehåller PFAS-ämnen kan de vara problematiska för miljön.
– Det är viktigt att minimera släckmedelsanvändningen, för släckmedel i sig är akut toxiska. Det är önskvärt med bästa tekniken för att få så lite släckvatten som möjligt. Och undvik långlivade, svårnedbrytbara kemikalier, det är mina slutsatser, säger Anna Kärrman.