Vi har blivit försiktigare

Vid branden 3 januari i år används det så kallade Cafs-systemet för att lägga skum både på brandfastigheten och en intilliggande byggnad.

– Skälet till att vi använde Cafs var att det blåste och att det låg ett hyreshus sex meter bort. Det hyreshuset lyckades man rädda genom att skumbelägga fasaden. När det körts slut på en dunk A-skum var det fortfarande kritiskt så man vred över till B-skum. Det blev en halv dunk B-skum också.

Det är B-skummen som innehåller de högfluorerade ämnen som förorenade brunnarna hos grannarna till den branddrabbade fastigheten.

– Det var ingen som upplyst oss i förväg om att B-skum aldrig ska användas till något annat än vätskebränder och att det innehåller farligare ämnen. Visst har vi blivit mer försiktiga och vet vad det ska användas till. Men vi har inte tagit bort det, säger Lennart Juhlin.

Efter insatsen konstaterades tidigt att det började skumma i kranen hos en av grannarna och räddningstjänsten informerade miljökontoret.

– Vår första åtgärd var information och rådgivning. Släckvatten hade nått brunnarna och måste bort, säger miljöchef Margareta Eiserman.

Enligt miljöbalken ska det göras en polisanmälan om det kan misstänkas miljöbrott men man fann ingen anledning att rikta brottsmisstankar mot räddningstjänsten.

– Då skulle man ju behöva göra en polisanmälan varje gång räddningstjänsten släcker en brand. Det blir alltid miljökonsekvenser och föroreningar av släckvatten när man släcker den här typen av brand.

Miljönämnden gjorde bedömning att räddningstjänsten avslutats efter en normal räddningsinsats, utan avvikande eller oansvarig hantering.

– Vi har gett råd att vattnet i brunnarna ska omsättas tills det kommit under hälsomässiga nivåer enligt Livsmedelsverket. Det ska tas ett uppföljande prov och det kravet har vi riktat till ägaren till den brunna fastigheten. Vi anser att ansvaret för sanering och åtgärder efter avslutad räddningstjänst faller på fastighetsägaren, säger Margareta Eiserman.