Översvämning ett hot Edsbyn lever med

EDSBYN
– Vi jobbar med att riskområdena ska få översvämmas och samtidigt vara attraktiva och användas, säger Erik Lundh, fysisk planerare i Ovanåkers kommun.

Ovanåker är en liten kommun, resurserna begränsade. Samtidigt är tätorten Edsbyn en av 18 utpekade orter i landet med betydande översvämningsrisk och som därmed har karterats.
Voxnan, som är Ljusnans största biflöde, flyter genom kommunens största tätorter Edsbyn och Alfta. Älven är grund och omkringliggande markområden låglänta, vilket gör den känslig för höjda flöden.

I september 1985 drabbades Edsbyn av en svår översvämning efter en omfattande regnperiod. Voxnans nivå då är i dag kommunens beräknade 100-årsflöde.
– Översvämningar är inget nytt här, det finns invallningar som är byggda på 30-talet.

Och Edsbyn har drabbats flera gånger efter -85, om än i mindre omfattning.
Erik Lundh anser att medvetenheten om riskerna inte bara får bli ett hot.
– Vi är sämst på att nyttja Voxnan. Och visst, den är ett hot. Men jag vill vända på det. Det som är attraktivt ska vi dra fördel av och nyttja på rätt sätt, se potentialen och använda den med säkerhetsmarginal.

Bygga strandnära är populärt och något många kommuner använder för att locka nya invånare. Men det är inte vad Erik Lundh i första hand pratar om.
– Områden kring Voxnan behöver inte bara vara igenvuxna kärr och skogsområden, de kan nyttjas. Vissa partier har både gångstråk och belysning, men mycket mer kan göras. Jag ser möjligheter att utveckla ett rekreationsområde. Det kan vara parker, fotbollsplaner, belysta stråk som vintertid kan användas som längdskidspår. Områdena längs Voxnan ska användas.

Älvområdet är inte detaljplanerat, men det ska ske i den kommande planen.

Och möjligheten att bygga?
– De som vill bo här söker vyerna och bygger på höjderna, det är inte strandnära som lockar. Vill vi ha attraktivt boende nära centrum, då blir det automatiskt nära Voxnan. Men kommunen måste gå i bräschen för hur vi bygger klimatsmart och inte hatta med det.

Översvämningen 1985 aktualiserade flera förebyggande insatser. Trånga sektioner i älven togs bort, nätburar med sten lades upp som vallar, reningsverket fick en skyddsvall, avloppsbrunnar och även någon pumpstation höjdes.

Ett stort projekt drogs också igång som gick ut på att dammar i biflöden skulle reducera flödes​toppar.
– Ett omfattande utredningsmaterial togs fram och en del förberedande arbeten gjordes. Men ett genomförande skulle ha blivit mycket kostsamt. Simuleringar av SMHI visade dessutom att effekten skulle bli marginell och i extrema fall kunna förvärra situationen. Projektet lades på is och är idag nedlagt. Med dagens kunskaper och EUs ramdirektiv får man nog anse att det var bra att projektet inte genomfördes, säger Johan Olanders, planeringschef i kommunen.

Ambitionen och den stora satsningen visar samtidigt engagemanget efter översvämningen. Kommunen ville inte uppleva det en gång till.
Eftersom Edsbyn är ett av de utpekade riskområdena har MSB tagit fram hotkartor där det går att se utbredning och nivåer vid beräknat högsta flöde, 200-, 100- och 50-årsnivåer.

I den översiktsplan som ska bli färdig i år kommer att framgå vad som ska tillåtas inom olika flöden. Samhällsviktiga verksamheter får inte byggas i områden som drabbas vid högsta flöden.
Allmänna fastigheter får byggas i områden som garanterat klarar 100-årsflöden. Garage och liknande byggnader får byggas på känsligare områden, men den ansvarige ska veta om risken.
– Så här hanterar vi det nu också, skillnaden är att det nu kommer med i planen, säger Erik Lundh.

Närmare Voxnan finns också krav om viss nivå på bottenplatta och förbud mot källare.
Inom områden som inte klarar 100-årsflöde finns sedan tidigare villabebyggelse som drabbades 1985 och som därmed är på fel sida marginalen.
– Där skulle det behöva vallas in, men dit har vi inte nått än. Det finns också byggrätter i byn Ovanåker som inte är nyttjade och som ligger i riskområde. Hur ställer vi oss till dem om någon vill bygga?

Byggrätt innebär att området i detaljplan är godkänt för byggnation.
– ”Bara att göra om detaljplan”, har jag fått höra. Men jag är ensam med uppgiften, resurserna räcker inte. Det är ett stort problem, konstaterar Erik Lundh.

Kan man inte ompröva detaljplanen om någon söker bygglov?
– Ja, egentligen. Frågan är vem som hanterar det. Det viktigaste är nog att vi kan hantera det i varje enskilt fall med stöd av karteringar med mera. Vi har kunskap om vad som bör tillåtas, det gäller bara att hålla frågan levande.

Är karteringarna viktiga underlag i översiktsplaneringen?
– De är väldigt användbara, en av grundpelarna i detaljplanearbetet och vid bygglov. Sen är de beräkningar och sannolikheter, det måste man komma ihåg.

Vad har det inneburit att Edsbyn blivit utpekat som ett av 18 riskområden?
– Ser det bara positivt. Bättre beslutsunderlag gagnar alla. Jag ser det inte som ett hot, utan mer att vi får tänka till hur vi ska göra.

Länsstyrelsen i Gävleborg konstaterar i en rapport att kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) ofta är kortsiktiga och beskriver nuläge och ser mindre till risker över tid.
– I vår nya översiktsplan kommer vi säga att vi har problem och hur vi tänker hantera dem. Översiktsplanen har blivit mer strategisk.

Mer svårhanterlig än risken för översvämningar är klimatanpassningen anser Erik Lundh.
– Vi vet var vi står när det gäller översvämning. Men allt med klimat, där har vi en lång väg att gå. Vid ett skyfall, och de tycks bli allt vanligare, kan vi få svåra problem att hantera dagvattnet. Det är ett större problem. Här måste vi tänka till, satsa på öppna dagvattenlösningar. Det kan vara diken, dammar, fördröjningar.

Det största problemet med klimatanpassning, enligt kommunerna i samma rapport från länsstyrelsen, är att man inte tar hänsyn till långsiktiga underlag, de nedprioriteras i en verksamhet där ettåriga budgetar styr.
– Det är problem i alla frågor. Här gäller att tänka om och tänka nytt. Alla bör vara med när man jobbar med översiktsplan och detaljplan, jobba brett och stort. Och när man sen kommer till beslut ska ingen kunna säga ”det visste vi inte”. Utvecklingsnivåerna behöver lyftas ett steg till.

Torbjörn Wannqvist, räddningschef i Kommunalförbundet Södra Hälsingland konstaterar att man i dagsläget diskuterar skyfall mer än långvarigt höga flöden, det finns en större osäkerhet kring hantering av extremväder. Om det blir höga flöden i Voxnan så finns det erfarenheter.
– Någon särskild beredskapsplan för en översvämning finns inte. Men sedan översvämningarna 1985 har vi dokumentation, erfarenheter och bra beräkningar. Det finns kunskap om hur vi ska gå tillväga. Vi vet att det blir påfrestande och kräver uthållighet, säger Wannqvist.

Nyligen har Sweco presenterat en rapport, bekostad av Svenska Kraftnät, där även konsekvenser vid dammbrott i Voxnan och/eller Ljusnan tas upp.
– Det beskriver hur lång tid vi har på oss innan vattnet når olika punkter och ger oss bättre underlag. Dammbrott är ganska osannolikt men rapporten kan nog bli underlag för en beredskapsplan.

Fakta

• Ovanåkers kommun i Hälsingland har 11 400 invånare. Största tätorter är Edsbyn (4 000) och Alfta (2 150).
• Voxnan är Ljusnans största biflöde och rinner genom de båda tätorterna.
• Älven översvämmas i snitt vart femte år och Edsbyn är ett av 18 utpekade områden i landet med betydande översvämningsrisk.
• Sammanlagt har Voxnan haft extremt högt flöde vid tio dokumenterade tillfällen.
  Den svåraste var översvämningen i september 1985, vattennivån var på sina ställen tre meter högre än normalt, vattenföringen som mest 250 kubikmeter per sekund jämfört med normala 37.
• Inom det område i Edsbyn som drabbas vid ett 100-årsflöde i Voxnan bor 435 personer, 784 personer bor i området som drabbas vid beräknat högsta flöde.